Läsecirkel, träff 2

Så har vi då träffats för andra gången i vår läsecirkel. Till den här gången har vi läst Den osynliga väggen av Harry Bernstein. Det är inte konstigt att denna bok har uppmärksammats så mycket, att debutera som författare vid 96 års ålder är förstås häpnadsväckande. (Nu har han faktiskt skrivit en del noveller tidigare men detta är hans första bok.)

Den berättar om Arrys uppväxt i en liten ort utanför Manchester och den utspelar sig strax före och under första världskriget. På ena sidan av gatan bor de judiska familjerna dit Arry hör och på andra sidan gatan bor de kristna. Mellan gatans sidor har vi den osynliga väggen. man lever sida vid sida men man umgås inte. Det är ett hårt och fattigt liv med sträng religiös kontroll. Pappan är alla rädda för men mamman försöker få allt att gå ihop hemma. Kärlek mellan kristna och judar är helt förbjudet men kärleken bryr sig inte alltid om gränser.

Boken visar upp ett samhälle som inte längre finns och vi förundras över hur mycket som har skett under ett sekel. Vi pratar mycket om att minnas och vi tycker att det är helt otroligt hur författaren kan minnas så mycket om sin barndom. När vi pratar i gruppen så visar det sig att skillnaderna är stora mellan oss, några kommer ihåg mycket från sin barndom och andra ingenting och vi diskuterar mycket kring vad det kan bero på. Relationerna mellan personerna i boken är av stor vikt och vi kommer snart in i en diskussion kring relationer mellan man och kvinna och mellan förälder och barn. Det blir en diskussion rent allmänt men också kring våra egna relationer med föräldrar, våra partners och våra barn.

Vi tycker väl inte att det är en höjdare språkligt sett utan behållningen av boken ligger i själva berättelsen, om en barndom från en svunnen tid. Den barndomsskildring vi ska läsa till nästa möte är"Inga fler lögner" av M.J Hyland. Vi ses...

Ett tveksamt inlägg...

Nu tänkte jag skriva ett riktigt nördigt inlägg!
I näst senaste Arne Dahl-boken "Efterskalv" söker en av poliserna efter vem som ska ha lånat en viss bok. Polisen vänder sig till biblioteket och bibliotekarien talar glatt om vem som lånat boken!
Jamen, vad hela svenska bibliotekariekåren måste ha ryst till!! Några har uppenbarligen vänt sig till författaren direkt för i senaste boken "Himmelsöga" kan man hitta blinkningen:
"Givetvis kunde Tore Michaelis ha lånat böckerna på biblioteket och sedan lämnat tillbaka dem. Men som bekant förs ju inga register över vad folk har lånat på biblioteket."
Nej. Just det!

F.ö. var Himmelsöga en bra deckare, men inte Dahls starkaste. Är den inte lite slarvig där på slutet?

Bryta om

”Bryta om” är Åsa Anderberg Strollos skönlitterära debut. Denna bok är nu nominerad till årets Augustpris för barn-och ungdomsböcker. Åsa Anderberg Strollo har dramatikerutbildning från bl a Nordens folkhögkskola Biskops-Arnö. Sedan har hon skrivit för TV och film.

”Bryta om” är en bok som berör mig starkt och har väckt många tankar och funderingar hos mig. Jag var tvungen att smälta boken innan jag kunde skriva här på Barbabloggen.

Minna ska börja gymnasiet. Hon vill göra en nystart på sitt liv där ingen ska känna henne eller känna till henne sedan tidigare. Men i samma klass hamnar också Emma. Flickorna har gått i parallellklass i nian.

Minna upplever Emma som perfekt, som har allt. Med allt menar Minna det materiella men dessutom en hel familj. Allt som Minna saknar. Minna bor sedan hon var cirka fem år med sin psykiskt sjuka mamma. Mamman behöver ibland sjukhusvård. Och vem tar hand om Minna? Minna kämpar för att överleva. Handla mat, tvätta och hålla lägenheten i ordning så gott det går, ta hand om mamma när hon blir orolig. Men det är svårt. Hur ska Minna orka det samtidigt som hon vill göra bra ifrån sig i skolan. Med allt detta som krav på sig för att leva, ska Minna orka med skolarbete, passa tider där och annat som vuxenansvar såsom kontakt med klagande grannar etc.

Mellan Minna och Emma uppstår det en maktkamp. Emma har också en hemlighet. Så allt är kanske inte så perfekt.

Minnas pappa finns. Men i hans nya familj finns det inte riktigt plats för Minna och hon vill inte riktigt tala om för honom hur hennes situation är. Eddie är en äldre ”pojkvän”, där mycket av relationen bygger på hans önskningar och krav. Minna fogar sig.

Minna överlever genom att snatta, stjäla och sälja saker såsom t ex mobiltelefonen som hon fick av sin pappa.

Minnas och pappans världar är långt ifrån varandra. Hur nära är Minnas värld? Så nära att det längst bak i boken finns en sida med information om var man kan vända sig om man som barn och tonåring måste ha hjälp för att klara av att få rätten att leva ett värdigt liv.

Ett ytligt inlägg

Katarina von Bredows nya pocketböcker har verkligen fina omslag tycker jag och de passar böckernas innehåll. Pocketböckerna är nya upplagor på hennes äldre böcker. Man ska inte bry sig om en boks omslag brukar man säga men det gör man ju! Det borde var lag på att göra fina omslag på bra böcker så att alla vill läsa dem! Bredow skriver jätte-super-bra ungdomsböcker om kärlek som inte alltid är så lätt utan ganska komplicerad. Böckerna kan läsas av ung som gammal. Nu har du chansen att upptäcka henns lite tidigare böcker Syskonkärlek och Knappt lovlig igen. Med supercoola omslag. Bredows nyaste bok heter Som jag vill vara och handlar om att bli med barn som ung och hur man ska välja, abort eller inte. Boken har blivit uppmärksammad i pressen, bl.a. har det stått om den i DN. Den har däremot ett ganska fult omslag. Tycker jag. Vad tycker du?

Var läser du?

En av bloggarna på den underhållande bokbloggen bokhora läser gärna i badet! Var läser du helst? Enligt en dansk studie läser barn och unga gärna i mysiga kryp in, en fåtölj eller i sängen. Är det någon som använder biblioteksrummet för läsning? Om inte undrar jag varför? Finns det egentligen något bättre än att läsa omgiven av böcker?

På länsbiblioteket på Gotland har man startat ett projekt som kallas Fokus rummet. Två konstnärer ska hjälpa till att förändra olika biblioteksrum. På deras webbsida kan du följa projektets väg, från idé till verklighet. Min favorit så här långt är regnbågsbiblioteket.

Eldens vrede

Nu har jag läst ut Eldens vrede, Henning Mankells efterlängtade fortsättning på Eldens hemlighet och Eldens gåta. I de gripande och verklighetsbaserade böckerna får vi lära känna Sofia i Moçambique som drömmer om elektricitet och en egen symaskin och får uppleva så mycket elände i sitt liv.

Henning Mankell bor delvis i Moçambique och det märks att han vet vad han skriver om.

I Eldens hemlighet förlorar Sofia sina ben när hon trampar på en mina och hennes tvillingsyster Maria dör vid samma tillfälle. I Eldens gåta tar Mankell upp aidsproblematiken då Sofias älskade storasyster Rosa dör i den fruktade sjukdomen.

I Eldens vrede har Sofia blivit vuxen och bildat familj med Armando och de bor tillsammans i en by med Sofias mamma Lydia. Sofia tycker att hon trots alla sorger har fått ett ganska bra liv. Armando försörjer familjen genom sitt arbete på en bilverkstad i staden. Men han kommer hem allt senare på helgerna och Sofia kommer på honom med att vara otrogen och spendera pengarna på annat än familjen.

Eldens vrede är en berättelse om en stark, ung kvinna som inte förlorar hoppet om att skapa en framtid för sig själv och sina barn. En vardag långt ifrån vår verklighet, men angelägen för oss alla.

I djävulens sällskap

I helgen har jag spenderat en hel del tid med mina gamla bekanta överkommissarie Alan Banks och kommissarie Annie Cabbot. Jag har alltså läst Peter Robinsons senaste bok "I djävulens sällskap". Jag är ett deckarfreak och Robinson fortsätter även efter denna bok att vara en av mina favoriter. Han använder sig av den traditionella deckarmallen men han gör det på ett bra sätt. Miljöer och personer känns igen men utvecklas i serien.

Det är en komplicerad histora vi får ta del av. Annie får ta sig en att fall där en totalförlamad rullstolsburen kvinna hittas mördad medan Banks försöker lösa ett fall där en ung kvinna blivit våldtagen och mördad. En serie av gamla ouppklarade mord sen långt tillbaka blir åter aktuella samtidigt som ett nytt mord begås... Samtidigt får vi följa Alan och Annies relationer med andra och med varandra.

Det är en komplicerad intrig som sakta pusslas ihop för att knytas samman under de sista sidorna. Att försöka gissa sig till upplösningen är i princip omöjligt. Spännande - men intrigen var kanske onödigt komplicerad?

Litterära cafét den 5/10

På vårt litterära café den 5/10 pratade vi om bokmässan som vi varit på veckan innan. Alla delade med sig av sina upplevelser och intryck, många var författarna som flimrade förbi. Malin berättade om att hon lyssnade på Desmond Tutu och att det kändes stort. Vi pratade också om en del nylästa och aktuella böcker.

Här var de böcker vi tog upp:

Kärlekens musik av Vikram Seth, en mycket bra bok om man får tro Malin och en av deltagarna på lunchen som också läst boken.
Ladies av Mara Lee, mycket fixering av yta och ingen igenkännings chick lit tyckte Malin och Elin. Ändå en intressant och lite sorglig bok som säger något om hur det är att vara kvinna idag.
Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum, Christina läste högt ur boken som verkade jätterolig! Kenta vill leka med tjejerna och deras barbisar, men vågar han och vad säger de andra killarna?
Färden genom mangroven av Maryse Condé berättade Kathy om. Det verkade också vara en pärla bland höstens bokutgivning och Kathy verkade tycka mycket om boken. Främlingskap var temat.
En sorts kärlek av Kluun pratade jag om. Jag vet inte om jag ska varna eller tipsa om boken, läs och döm själva. Boken handlar om det lyckade och framgångsrika paret Sten och Carmen som plötsligt drabbas av diagnosen bröstcancer. Deras värld rämnar och Sten börjar leva ett dubbelliv. På dagarna tar han hand om Carmen och på nätterna festar han och är otrogen.

Svinalängorna av Susanna Alakoski tipsade Pernilla om. Hon hade lyssnat på ett föredrag av Alakoski på mässan.
Som jag vill vara och Som om ingenting av Katarina von Bredow, en av Sveriges bästa ungdomsförfattare som man kan läsa som vuxen också. Hon lyckas alltid hitta mitt i prick och skriver om kärlek som inte alltid är så enkel tyckte Pernilla.
Granatklockorna i Myitkyina av Jesper Bengtsson, en bok som handlar om Burma.
De osynliga av Karel Glastra van Loon är också en bok som handlar om Burma.
Självkänsla nu!, Mera självkänsla! av Mia Törnblom. Pernilla hade sett Mia Törnblom på mässan, hon ger enkla råd och tips om hur man stärker sin självkänsla och hur man kan tänka i relationer t.ex.

Alla böckerna går att låna på Håbo bibliotek!
Nästa Litterära café är den 2/11 kl. 12:00. Alla är välkomna, både gamla och nya deltagare!

Levande Bränd

Levande bränd handlar om Soad som har levt i Palestina innan hon kom till Amerika. Hon kom till USA efter hon hade varigt i Tyskland för att behandlas för allvarliga bränskador. Soad berättar om att hur det är att växa upp i Palestina och att vara kvinna i ett u-land. När Soad var i tjogoårsåldern så blev hon kär i grannpojken. I Palestina så är det en synd att ha ett förhållande innan man är gift. Han var också intresserad i henne men inte att gifta sig . När Soad var ute med fåren så kom han, de träffdes flera gånger på fältet och till slut så blev Soad av med oskulden. Hon blev gravid, nästa gång de träffades så sa hon det och han blev väldigt orolig. Han sa att han skulle prata med henns föräldrar om giftemål men han flyttade till standen och lämmnade henne att dö. När hennes föräldrar kom på henne så var Soad i nionde månaden och hon blev inlåst i ladan. Soad slägde sig i väggen och hoppades att barnet skulle dö. Efter flera timmar så hörde hon hur hennes föräldrar planerade hur hon skulle dö. Dagen efter så blev hon släppt och de sa till henne att koka vatten. Efter ett tag så kom hennes älsta systers man Mohammed och han lutade sig framåt och log, han frågade vad hon gjorde. Sekunden efter det så brann hon.

Levane Bränd är en bok om hur det är i Palestina idag och hur det är att överleva ett herdersmord. Levande bränd är en väldigt bra bok och den är väldigt våldsam.Det är en bok för dig som gillar biografier.

Av: Marina Palm

Levadde

Bergman på duk i helgen

Ta chansen och se en Bergmanfilm på bio i helgen, den 13-14 oktober. Fyra Bergmanfilmer visas på SFbiografer runt om på 17 platser i Sverige. Kostnad: 20 kronor! Det sjunde inseglet blir min filmhelg.

För dig som är lärare och vill visa film i skolan med handledning har Svenska Filminstitutet byggt upp en bra webbsida där man kan hitta tips på filmer att visa samt handledningar att ladda ned, där ibland just Det sjunde inseglet.

En fattig familjs hem tar bara dem minuter att riva av Pernilla Ahlén

Pernilla Ahlén har rest runt i Israel och Palestina och intervjuat kvinnor om livet i området. Man får en djupare kunskap om konflikten och hur det är att leva i området. Återigen konstaterar jag, efter att ha läst denna bok, att krig inte har några vinnare, bara förlorare. Boken ger mycket att tänka på och vara tacksam över. "En fattig familjs hem tar bara dem minuter att riva" är en fantastisk skildring av både kvinnorna i Palestinakonflikten och konflikten som helhet. Man får båda sidors synvinkel och man inser hur komplicerat det hela är. Det är ingen torr och tråkig bok om palestina-konflikten utan en mycket gripande bok, som fångar tag i en och inte släpper greppet. Den här är utan tvekan den viktigaste bok jag läst på länge och jag tycker att alla borde läsa den!

Bokcirklarnas återkomst

Läsecirklar och bokcirklar är mer populära än någonsin! Nu kan du Bokcirkla på nätet också, nämligen på Bokcirklar.se och vill du starta en egen Bokcirkel är det fritt fram att logga in och börja där.

Jag blir nyfiken på Bokcirkeln med boken "Berättelsen om O" av Pauline Réage där bokförlaget Vertigos förläggare Carl-Michael Edenborg leder cirklandet den 7 okt kl.20. "Berättelsen om O" är den första romanen i förlagets serie "Erotiska klassiker" och denna roman skrevs (under pseudonym 1954) för att författaren ville bevisa för förläggaren att kvinnor visst kan skriva erotik. Romanen har också beskrivits som en modern Tristan och Isolde.

Vill du cirkla om "Myggor och tigrar", den uppmärksammade boken som Christina skrivit om här tidigare, så finns det möjlighet för det den 8 okt. kl. 19. på Bokcirklar.se

Underbart vackert språk

"Nässlorna blomma" handlar om lille Martin, vars pappa dör och mamma emigrerar till Amerika. Mamman lämnar kvar sina sju barn i Sverige och Martin ackorderas ut som sockenpojke och får gå från gård till gård. Det handlar med andra ord om barnslaveri utan några mänskliga rättigheter. "Nässlorna blomma" är en självbiografisk skildring av Harry Martinsons egen barndom.

Den som inte har läst "Nässlorna blomma" av Harry Martinson har verkligen missat något. Det är gripande vemodig bok, men den har också en humoristisk sida. Den är skriven med ett underbart vackert språk och härliga miljöbeskrivningar.

"Inne från dessa skogar hörde man ibland orrarnas halvdystert glättiga plurrande, Det lät som om trollungar hade legat vid en skogstjärn och bubbel-bubbel-sjungit med munnarna mot vattnet."

Läsecirkel

Då var det dags för höstens läsecirkel att starta igen på Håbo bibliotek. Den här gången är temat barndomsskildringar och intresset har varit så stort att vi kommer att ha två cirklar igång!! Tre träffar med varje grupp har planerats in då vi tillsammans ska fika och prata om böckerna vi läst.

Lördagen 22/9 startade läsecirkel 1. Vi hade till den första träffen läst "Mig äger ingen" av Åsa Linderborg. Boken handlar om Åsas uppväxt med sin pappa Leif Andersson i Västerås på 1970-talet. Hon berättar ömsint om hur det var att växa upp med sin ensamstående pappa. Det är en berättelse om bl a klasstillhörighet men också om utanförskap. Pappan arbetar på Metallverken som härdarmästare, han har stor yrkesstolthet men är samtidigt missnöjd med det hårda arbete det är. Det handlar också om en pappa med alkoholproblem som försöker men som inte riktigt räcker till.

Detta är en bok som det på många sätt är lätt att känna igen sig i. Den visar ett samhälle som ligger nära men där mycket ändå förändrats. I läsecirkeln diskuterar vi länge kring bokens personer och deras relationer. Det torftiga liv Åsa lever med sin pappa kompenseras av den omsorg hon får av sina släktingar. Vi talar mycket kring Åsas farmor, en kvinna som inte har någon utbildning och inget större värde i familjen men som är den sammanhållande länk som ser till att allt fungerar hemma och att Åsa och hennes pappa får mat varje dag. Farmodern och en av Åsas fastrar ser till att deras vardagliga liv fungerar som att Åsa får mat i sig, får tvätta sig och att kläderna är rena. Åsas farmor väcker minnen av våra mödrars och mor- och farmödrars liv och deras betydelse för oss.

Åsas pappa funderar vi över, han är en man som verkar ha slutat att utvecklas när Åsas mamma lämnade dem. De använder sig inte av några saker hemma från tiden när mamman fortfarande fanns kvar i hemmet och de lever som om den tiden inte har funnits. De lever på många sätt ett fattigt liv men samtidigt är ytan viktig, han ordnar i sitt vardagsrumsfönster så att alla utanför ska avundas dem som bor därinne i lägenheten. Det ska se bra ut men samtidigt får det inte sticka ut för mycket. Vi undrar över hur pappans liv skulle ha sett ut om inte separationen från mamman hade varit så förödande för honom. Hade deras liv blivit annorlunda då? Det var en berättelse där vi känner med personerna och vi förundras över den klassresa Åsa har lyckats med. Vi undrar om inte det nätverk hon haft kring sig under uppväxten har del i detta.

Till nästa gång ska vi läsa "Den osynliga väggen" av Harry Bernstein,

en bok han debuterade med som 96-åring!

Välkomna!!

Poesins makt...

... den existerar verkligen! I gårdagens Babel berättade Daniel Sjölin om att de intagna på Guantanamo skriver poesi, något som inte så många intresserade sig för till en början. Men nu börjar vissa amerikanska (säkerhets)grupper misstänka att orden faktiskt kan betyda något. Är poesi kanske en riskfaktor i det Amerikanska samhället? Poesin är kanske ett starkare vapen än de tror? Är det inte fantastiskt, trots allt - att orden har makten att påverka och beröra! Jag blev hoppfull när jag såg inslaget.

Då känns de litterära fejderna i Sverige ganska pyttiga och löjeväckande, samtidigt som jag kan småle lite när Leif GW Persson visar sin klumpiga bufflighet gentemot kvinnliga deckarförfattare och Linda Skugges påhopp på ja, den som står i hennes väg. Det jag inte kan småle åt är dock hånet mot Björn Ranelid och det kändes som om Babels pogram igår var en upprättelse för Ranelid. Jag tycker han är ganska oförarglig, (jag har dock inte läst Maja Lundgrens erfarenheter av denne författare.) Nu kommer han ut med ny bok som jag är nyfiken på, "Öppet brev till George W Bush". Läs DNs recension här! I Svenska Dagbladet är man besviken och Maria Küchen är lite ambivalent till texten men "uppskattar en författare som står upp för medmänsklighet".

Verklighet?

Jag har läst Maja Lundgrens bok ”Myggor och tigrar” och funderat en del på vad jag egentligen tycker om den. I baksidestexten kan man läsa att det är ”en autentisk skildring av camorran i Neapel och maffiafasoner i svenskt kulturliv”.

Det har ju skrivits en del om boken eftersom hon lämnar ut verkliga personer med namn och allt och inte på något fördelaktigt sätt. Någon av dessa har gått i försvar och menat att författaren är en sjuk person och att boken inte borde givits ut alls. Andra har försvarat henne och anser att man måste skilja på berättarjaget och författarjaget. Jag kan hålla med om detta, det är ju faktiskt en roman och inte en biografi, men eftersom hon skriver om sina relationer till andra verkliga och namngivna personer tror jag att det blir svårare för läsaren att göra den skillnaden. Det kan ju heller inte vara så roligt att bli omskriven med namn och allt i en roman med små möjligheter att försvara sig. Men att det förekommer trakasserier mot kvinnor i kulturlivet kan säkert vara sant och kanske också är något som behöver tas upp i ljuset

Annars tycker jag att hennes skildring av sitt liv i Neapel är intressant. Det är svårt att tänka sig hur det kan vara att leva i en stad där olika maffiabossar styr de olika stadsdelarna. Att dessutom befinna sig där som utländsk kvinna har sina speciella problem och hon blir utsatt för ett övergrepp som får mig att önska att det inte är helt verklighetsbaserat.

Jag blir i alla fall nyfiken på att läsa hennes bok ”Pompeji” som det ju skrevs mycket om när den kom ut.

KardeMumma i köket

Så här goda bullar får du om du följer receptet i Anna & Fanny Bergenströms underbara kokbok "under valnötsträdet". Den här kokboken är alldeles speciell. Innehållet är upplagt efter själva råvaran, boken börjar med ett stycke om Avokado med en massa recept där avokadon finns med som ingrediens och slutar med ett stycke om Choklad. Däremellan hittar du bla. kapitel om Chili, Citrus, Päron, Mango och så min favorit Kardemumma!

Varje kapitel börjar med ett litet förord om själva råvaran. Visste du tex att det finns falsk Kardemumma? Det är sällan jag verkligen läser mattexter men nu gör jag det med nöje. Det är en fyllig matbok med över 400 recept med vackra bilder och i slutet av boken hittar du tips på olika menyer för olika tillfällen. Det jag gillar bäst är det oväntade och idérika uppslagen. Det är kanske något lurigt att hitta recept på soppa om du är ute efter just sopprecept, men åh vad uppfriskande det är med innehåll som inte följer alfabetisk ordning!

Richard Ford

Igår såg jag på Babel en intervju med författaren Richard Ford. Han har just givit ut tredje delen i den trilogi som började med Sportjournalisten (som kom ut 1988 på svenska). Jag läste den 1990 och minns att jag tyckte mycket om den! Tyvärr minns jag ingenting av handlingen, så jag vet inte om jag gör rätt i att skriva här...men när jag såg intervjun med Richard Ford blev jag verkligt intresserad av att läsa den nya boken - Som landet ligger (har inte utkommit än på svenska). Intervjuaren kände ett visst vemod över att hon nu skulle behöva lämna huvudpersonen Frank Bascombe åt sitt öde - trodde Richard Ford att Frank skulle bo kvar i det nya huset resten av livet?
- Jag vet att han kommer att bo kvar. Jag behöver inte undra hur han har det. Om jag gör det är det bara för mig att sätta mig ner och skriva hur han har det! Frank gör ingenting utan att jag skrivit om det, svarade Richard Ford.

Missade du programmet? Du kan se det här!

Middlesex

Det här är verkligen en fantastisk bok! Bokens första mening "Jag har fötts två gånger" fångade mig direkt. Vilket underbart sätt att börja boken på. Karaktärerna i Middlesex är så levande och färgstarka. Berättelsen är full av humor och berättarglädje.

Boken handlar om två grekiska syskon som förälskar sig i varandra, flyr till Amerika med en båt (på grund av kriget mellan Grekland och Turkiet). Ombord på båten låtsas de som om de inte känner varandra. De ljuger ihop historier och tror smått på dem själva. Till sist gifter de sig. Det handlar även om syskonens barn och barnbarn. Framför allt handlar det om ett av deras barnbarn: Calliope, som är en pseudohermafrodit. Det är honom/henne vi får följa i denna släktsaga.

Det finns så mycket att tänka på och fundera kring i den här boken. Om man inte hade blivit till i just den stund då man blev till... Vem hade man varit då? Författaren Jeffrey Eugenides skriver: "Valet av tidpunkt måste vara exakt den rätta för att jag ska kunna bli den person som jag är." Jag funderade också över hur små saker påverkar våra liv. Hur livet kan ta en ny riktning bara på grund av en liten till synes obetydlig sak. Hur hade det sett ut om man inte hade gjort så, inte hade gått dit, inte hade reagerat som man gjorde? Jag minns hur jag funderade kring syskon som blir kära i varandra när jag läste Virgina Andrews böcker. När jag läser denna bok så funderar jag återigen över detta fenomen. Hur kan det bli så? Vad är det för händelser som påverkar att det blir som det blir? Eller spelar händelserna en biroll?