Verklighet?
Jag har läst Maja Lundgrens bok ”Myggor och tigrar” och funderat en del på vad jag egentligen tycker om den. I baksidestexten kan man läsa att det är ”en autentisk skildring av camorran i Neapel och maffiafasoner i svenskt kulturliv”.
Det har ju skrivits en del om boken eftersom hon lämnar ut verkliga personer med namn och allt och inte på något fördelaktigt sätt. Någon av dessa har gått i försvar och menat att författaren är en sjuk person och att boken inte borde givits ut alls. Andra har försvarat henne och anser att man måste skilja på berättarjaget och författarjaget. Jag kan hålla med om detta, det är ju faktiskt en roman och inte en biografi, men eftersom hon skriver om sina relationer till andra verkliga och namngivna personer tror jag att det blir svårare för läsaren att göra den skillnaden. Det kan ju heller inte vara så roligt att bli omskriven med namn och allt i en roman med små möjligheter att försvara sig. Men att det förekommer trakasserier mot kvinnor i kulturlivet kan säkert vara sant och kanske också är något som behöver tas upp i ljuset
Annars tycker jag att hennes skildring av sitt liv i Neapel är intressant. Det är svårt att tänka sig hur det kan vara att leva i en stad där olika maffiabossar styr de olika stadsdelarna. Att dessutom befinna sig där som utländsk kvinna har sina speciella problem och hon blir utsatt för ett övergrepp som får mig att önska att det inte är helt verklighetsbaserat.
Jag blir i alla fall nyfiken på att läsa hennes bok ”Pompeji” som det ju skrevs mycket om när den kom ut.
Det har ju skrivits en del om boken eftersom hon lämnar ut verkliga personer med namn och allt och inte på något fördelaktigt sätt. Någon av dessa har gått i försvar och menat att författaren är en sjuk person och att boken inte borde givits ut alls. Andra har försvarat henne och anser att man måste skilja på berättarjaget och författarjaget. Jag kan hålla med om detta, det är ju faktiskt en roman och inte en biografi, men eftersom hon skriver om sina relationer till andra verkliga och namngivna personer tror jag att det blir svårare för läsaren att göra den skillnaden. Det kan ju heller inte vara så roligt att bli omskriven med namn och allt i en roman med små möjligheter att försvara sig. Men att det förekommer trakasserier mot kvinnor i kulturlivet kan säkert vara sant och kanske också är något som behöver tas upp i ljuset
Annars tycker jag att hennes skildring av sitt liv i Neapel är intressant. Det är svårt att tänka sig hur det kan vara att leva i en stad där olika maffiabossar styr de olika stadsdelarna. Att dessutom befinna sig där som utländsk kvinna har sina speciella problem och hon blir utsatt för ett övergrepp som får mig att önska att det inte är helt verklighetsbaserat.
Jag blir i alla fall nyfiken på att läsa hennes bok ”Pompeji” som det ju skrevs mycket om när den kom ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar