Och vet inte vart

Jag såg en TV-intervju med författaren Astrid Flemberg- Alcala, där hon berättade om sin delvis självbiografiska bok ”Och vet inte vart”. Boken bygger på hennes egna upplevelser när hon och hennes man Jesus Alcala åkte till Colombia för att adoptera två bröder. Ingen visste säkert hur gamla pojkarna var. Tre och fyra år var beskedet de fick, men när de träffade pojkarna stod det klart att de var äldre och hade ett tidigare liv som ingen visste så mycket om. Redan från början blev det problem. Föräldrarna tröstade sig med att det nog skulle bli bättre med tiden, men så blev det inte. Istället växte problemen allt eftersom tiden gick. Den ena pojken fick svåra vredesutbrott medan den andra slöt sig inom sig själv.

Den nära kontakt och kärlek till barnen som de så gärna ville uppnå infann sig inte och allt blev väldigt svårt. Det som gör den här boken annorlunda är att den handlar om ett tabubelagt ämne; att inte klara av att bli en bra mamma för sina barn.

Genom TV-intervjun blev jag inspirerad att läsa boken, vilket jag inte ångrade. Det är en välskriven bok och jag tycker att Astrid Flemberg- Alcala verkligen kan beskriva känslorna av hopplöshet och misslyckande på ett sätt som berör. Det kändes bra att jag sett intervjun med henne. Det gjorde att jag visste att numera, när pojkarna är vuxna, har hon och sönerna hittat fram till en bra relation med varandra. Hon berättade också att vissa händelser i boken är påhittade.

Tankar jag fick när jag läste var att det skulle vara intressant att också höra pojkarnas historia. Hur upplevde de sin barndom i Colombia, adoptionen och flytten till Sverige och livet i familjen?

Sms från Soppero

Sms från Soppero av Ann-Helén Laestadius

Detta är en bok om hur det kan vara att ha ett samiskt arv. Ett arv som ens mamma vill förneka, men som man själv vill ta till sig.

Det är 13-åriga Agnes som är huvudperson i boken. Agnes bor i Solna med sin familj. Hon längtar upp till Soppero där hon har sin mammas släkt. Särskilt sin kusin Kristin som är jämnårig med Agnes gillar hon att vara med när hon hälsar på Soppero och sin släkt.

Men plötsligt börjar det när Agnes är hemma i Solna dyka upp okända sms från någon. Det visar sig att denne någon är Henrik som vet att Agnes snart kommer till Soppero.

Agnes har tagit sig en funderare över sitt arv och kommit fram till att hon vill lära sig samiska. Men hon har inte vågat prata med sin mamma om det. Agnes mamma har vänt ryggen åt sitt samiska ursprung, förutom att ha kontakt med sin släkt.

Boken skildrar hur det är att vara kompisar, att bli förälskad, att få vara med, att bli utanför, men skildrat på ett realistiskt sätt. Det är viktigt för ungdomarna att vara modemedvetna, men det viktigaste modet är kanske täckjackorna och täckbyxorna. Boken visar också en annan del av vårt land som kan kittla nyfikenheten hos en sörlänning på många sätt.

Boken är ett resultat av en tävling på temat ”Att vara ung same idag” Bokmanuset är bitar av författarens egen historia. Boken är utgiven av Podium och Nordiska museets förlag i samarbete med Samiskt Informationscentrum med stöd från Statens kulturråd. Det finns mer att läsa om författaren på: www.samer.se

Tips - svensk blogg om Twilightserien!

Jag tycker att det är otroligt roligt när det uppstår en kult kring olika böcker, filmer eller tv-serier med hängivna fans som älskar böckerna/serien/filmen till döds. Så är det med Stephenie Meyers bok-serie Twilight som handlar om flickan Bella som bli kär i en vampyr. Bella bor i Forks i USA och dit flyttar en vampyrfamilj(!) Bella blir kär i den vackra Edward och märker snart att han och hans syskon verkar vara speciella... När hon släpps in i deras gemenskap får hon reda på att de är vampyrer! Meyer har lyckats skapa ett universum befolkade av vampyrer och varulvar där det finns en Romeo och Julia inspirerad kärlekshistoria som bokens läsare helhjärtat tagit till sig. Det finns hur många sidor som helst där böckerna diskuteras och fansen av böckerna är mycket tillgivna till karaktärerna i böckerna. Serien består av fem delar, varav två kommit ut på svenska än så länge. (Om jag kunde drömma och När jag hör din röst).

Eftersom jag själv är svag för vampyrer var jag tvungen att läsa den första boken i serien när den kom ut och nu har jag helt tagit böckerna till mitt hjärta! Därför vill jag nu tipsa om en blogg på svenska som skriver omTwilight serien: http://twilightblogg.blogspot.com/ En jättebra och engagerad blogg om allt som har med böckerna och den planerade filmatiseringen av böckerna att göra!

Tills sist vill jag bara uppmana (eller utmana) alla som inte läst böckerna att läsa dem!

Vi, de drunknade

Säkert har ni läst om den här boken, Vi, de drunknade som bl.a. legat högst på DN:s kritikerlista i flera veckor. När jag läste om den så ville läsa den direkt!

Jag hoppades att det skulle vara en episk historia i stil med Roy Jacobsens Segerherrarna, som, förutom att man får följa en grupp människor under en lång tid, man också får en samhällsutveckling skildrad. Vi, de drunknade gjorde mig inte besviken - möjligen på så sätt att den tog slut...jag ville följa Marstal-borna bara lite, lite till...

Mest speciellt med boken tycker jag är berättarperspektivet - det är "vi" - det lilla samhällets gemensamma öga.

Och varför inte besöka Marstal? Jag var där i mitten på 70-talet och gillade nog Marstal mer än den annars kanske mer kända Ærøskøbing.

Uppdaterat: Vandrarhemmet i Marstal erbjuder ett Carsten Jensen-paket!

Innan jag dör av Jenny Downham

Bibliotekets Unga Vuxna-avdelning har precis fyllts på med den mycket starka debutromanen Innan jag dör av den engelska författaren Jenny Downham.

Tessa är 16 år och svårt sjuk i leukemi och har bara några månader kvar att leva. Hon bor tillsammans med sin pappa och sin lillebror. Mamman finns någonstans i bakgrunden. Tessa bestämmer sig för att verkligen ta vara på livet den sista tiden och gör upp en lista på 10 saker hon vill göra innan hon dör t ex prova droger, snatta och ha sex (helst av kärlek).

Boken tar upp ett svårt ämne, men blir befriande nog aldrig sentimental och klichéartad som t ex Paulo Coelhos ungdomsbok Veronika bestämmer sig för att dö med ett liknande tema. Det är både roligt och sorgligt att följa Tessa under henne sista månader. Jag tycker också att hennes relationer till den omtänksamma, på gränsen till överbeskyddande pappan, den kloka lillebrodern och den smått galna kompisen Zoey skildras väldigt fint.
En gripande bok, inte bara för ungdomar!

Till skogs

Jag har fått mig en ny favorit. Tana French har debuterat med romanen "Till skogs" och vilken debut sen! För 20 år sedan försvann Peter, Jamie och Adam i skogen och bara Adam kom tillbaka. Han återfanns fastklamrad vid ett träd med djupa hål i stammen där han grävt sig fast med sina händer. Han är blodig, sönderriven och har total minnesförlust. Vännerna återfinns aldrig.

Idag har Adam bytt identitet och förträngt det som skedde i barndomen. Nu kallar han sig Rob och är kriminalpolis. Då försvinner ännu ett barn i samma skog som hans kamrater och Ryan och hans partner Cassie får hand om fallet. Rob förstår förstås att han inte borde ta sig an det här fallet men kan inte låta bli eftersom han när ett hopp om att han samtidigt ska få klarhet i vad som hände i hans barndom. Genom Rob får vi följa utredningen och hur dåtid och nutid blandas ihop och hur han får allt svårare att hålla ihop sitt liv.

En otroligt tät och välskriven roman som gör att jag lever/lider med huvudpersonerna när de närmar sig en upplösning och ett sammanbrott.

En viljestark prinsessa

Tony Ross, som skrivit flera böcker om en liten envis och bestämd prinsessa, har nu kommit ut med ytterligare en; "Jag vill ha lampan tänd!" I den här boken ska prinsessan gå och lägga sig, men är mörkrädd och vrålar att hon vill ha lampan tänd. Hon tror att det finns spöken under sängen. ”Dumheter, det finns inga spöken”, säger i tur och ordning kungen, amiralen och doktorn. Till slut är det husans tur att säga att det inte finns några spöken, ”men om de fanns skulle de vara så här små” (hon måttar några centimeter med tummen och pekfingret). Nu blir prinsessan lugn. Spökena är nog små och också lite mörkrädda, tänker hon. Så provar hon att tjuta som ett spöke…och får ett tjutande tillbaka!
På sista sidorna i boken får vi träffa ett litet spöke som skrämt rusar uppför trapporna till sin mamma i slottstornet. ”Mamma, mamma, jag har sett en liten flicka” Hans mamma tar honom i knäet och svarar lugnande: ”Det finns inga små flickor”.

Slutet är lite oväntat och kul, tycker jag, ett försök att med hjälp av lite humor ta udden av barns rädsla för mörkret. Ur genusperspektiv tycker jag att prinsessan är en bra förebild. Hon är varken prinsessaktigt söt eller blid och god. Jag gillar bilderna, speciellt en bild när hon gallskriker och man ser hela hennes illröda gap.

En liten chock

Ungdomsböcker har en tendens att vara mer problemorienterade än samtidsromaner i allmänhet. Det är inte ovanligt att en och samma bok tar upp frånvarande föräldrar, mobbing, alkoholism, ätstörningar osv och det kan bli något tröttsamt i längden. Ibland kommer det dock ut böcker som håller sig på rätt sida gränsen utan att för den sakens skull bli slätstrukna.

En sådan bok är Johanna Lindbäcks debutroman En liten chock. Den handlar om Gustav som går sista året i gymnasiet. Hans mamma har gått bort i cancer ett par år tidigare och han lever tillsammans med sin amerikanske, utåtriktade pappa Jack som har en fantastisk förmåga att dra till sig kvinnliga studenter från universitetet där han jobbar, något som Gustav inte är odelat förtjust i. I Gustavs närhet finns två unga kvinnor som på olika sätt gör intryck på honom, vikarien och yrvädret Eva som stormar in och vänder upp och ner på Gustavs tillvaro och klasskamraten Elin som har varit tillsammans med Johan hur länge som helst, men allt verkar bara stämma mellan henne och Gustav när de möts i ett gemensamt projekt till skoltidningen.

Jag tycker mycket om språket i den här boken och det får mig att tänka på Johanna Thydells böcker I taket lyser stjärnorna och Det fattas en tärning som också de lyckas skapa en trovärdighet i dialogerna
En annan detalj som jag fastnat för är att författaren inte gör så stor sak av att Gustav har ett funktionshinder, hans ena ben är längre än det andra.
I sommar kommer Johanna Lindbäck ut med en ny bok, Min typ brorsa. Jag ser fram emot att läsa den.

Tusen strålande solar

Har just lyssnat på Cd-boken ”Tusen strålande solar” av Khaled Hosseini.
Precis som ”Flyga drake” av samma författare tycker jag att den här boken är jättebra.
Den berörde mig väldigt starkt, nästan ännu mer än ”Flyga drake”, kanske för att den handlar om ett par kvinnor och deras liv i Afghanistan. De har det så ofattbart svårt. Som kvinnor måste de foga sig i så mycket, och det känns extra sorgligt eftersom man vet att många kvinnor faktiskt har det så här i vår tid.
Något att tänka på inför kvinnodagen den åttonde mars.
Ändå finns det ett visst ljus och hopp i boken. Så om ni tyckte om ”Flyga drake”, läs den här också!

Papparesan

Papparesan, av Maria Herngren & Ewa Swedenmark

Författarna var inspirerade av Edith Unnerstads bok ”Kastrullresan” (1949) när de skulle skriva ”Papparesan”, som är en bok för barn i ålder tio till tolv år.

I denna moderna version är det två mammor som är bästa väninnor, Bella och Sivan och med varsin familj, som består av totalt sex barn. Men barnen och väninnorna menar att de är en stor familj.

Huvudberättare i boken är Umberto, son till Bella och en okänd restaurangmusiker från Sardinien.

Alla barnen har olika pappor. Och när sommarlovet stundar så visar det sig att mamma Sivan har ärvt en gammal amazon och en gammal husvagn. Helt plötsligt ges det möjlighet till semester! Med på semestern finns också en liten skulptur som en man, det blir en maskot som blir som en symbol för resan till papporna. Men under handlingens gång kommer denna lilla maskot att visa sig ha stor betydelse.

För att finansiera semesterresan så uppträder familjerna som gatumusikanter.
Flera av barnens pappor är musiker av olika slag och barnen har ärvt deras intresse och talang för musik. De gör succé med sina framträdande.

Det blir till att packa in sig i amazonen och dra iväg. Semsterresan blir alltså att besöka de olika papporna. Men som sagt alla papporna bor inte i Sverige. Umberto som aldrig har träffat sin pappa, längtar och längtar efter att möjlighet ska ges även för honom att han ska få träffa sin pappa, men han vågar inte tro att det ska bli möjligt.

Färden går runt i Sverige, från Gävle där familjerna bor, till Stockholm, Karlstad, Göteborg och ner till Köpenhamn. Men det är ju bara det att papporna är ibland inte vet om att barnen ska komma, eller rättare sagt att alla barnen kommer, så det blir lite små överraskningar för dem.

Under sin resa råkar de ut för olika äventyr. De möter nya människor, får nya vänner och erfarenheter. I Danmark kulminerar dock historien kring deras maskot. Den gör det möjligt att de kan ta sig till Sardinen, men hur ska Umberto lyckas spåra sin pappa?

När jag läste ”Papparesan” upplevde jag det som en kanske slätstruken bok, men efteråt har den ändå gett mig mycket att tänka på. Föräldrar, barn, hur familjer kan se ut, hur familjer gör idag i sitt umgänge med varandra osv. Men det är ändock inte någon bok som jag kan säga är jättebra, utan det blir mer jaha – ok.

Läsecirkel med tema Kina

Ja, då var det dags för läsecirklarna igen. Under våren har biblioteket två cirklar igång med tema Kina. Med det kommande OS i Peking känns Kina väldigt aktuellt nu och rapporteringen från livet i Kina har kommit igång på allvar och kommer väl att fortsätta under året. Det är inspirerande och roligt att kunna resonera och reflektera kring det vi läser i cirklarna med det som rapporteras i tidningarna. Förhoppningsvis lär vi oss lite nytt också på kuppen.

Till den första träffen läste båda grupperna en novell av Su Tong som heter "Lika vackra som änglar" som jag tog ur novellsamlingen "Kina berättar: Solskenet i munnen". Su Tong är en produktiv författare och han har bl a skrivit ett flertal noveller om livet på Cedergatan under 1970-talet där vår berättelse utspelar sig.

Det finns en enkelhet i Su Tongs språk som gör att man kommer texten väldigt nära och berättelsen gav nästan en känsla av obehag när man läste den.

Novellen handlar om de två flickorna Xiaoyuans och Zhuzhu som är de allra bästa vänner. Men en bagatell förstör deras vänskap . En serie mycket vardagliga händelser får konsekvenser som ingen kan ana, avundsjuka och hämndlystnad leder fram till katastrof.


En av de första reaktionerna när vi började diskutera texten var att vissa saker i världen är universella, däribland att växa upp och våra relationer till andra människor. Vi fann många beröringspunkter från våra egna och våra barns liv. Att bli osams med sina kompisar och att finna sin plats i olika grupperingar är något universellt och är detsamma vare sig man är i Kina eller Sverige. Novellen slutade på ett sätt på ett ganska öppet och tolkningsbart sätt och det är en av många roliga saker med en läsecirkel att det kommer fram så mycket nya tolkningar som man själv inte tänkt på.


Till nästa gång ska lördagsgruppen läsa "Vilda svanar" av Jung Chang och fredagsgruppen ska läsa "Att leva" av Yu Hua.

Dubbelt obehag

Oftast har jag två böcker på gång, en för tågresan till jobbet och en på nattduksbordet. I helgen läste jag ut Flyga drake av Khaled Hosseini och Den som vässar vargars tänder av Carina Rydberg och att läsa dessa böcker samtidigt var nästan mer än jag klarade av. Faktiskt är det skönt att de är avslutade nu, framförallt Rydbergs bok som var riktigt obehaglig.

Flyga drake, som ju har omnämnts här på bloggen tidigare, är en fantastisk berättelse om två pojkars uppväxt i Afghanistan. Den innehåller en del våldsamma scener men framförallt är det en historia om vänskap och lojalitet, fint inramat av levande miljöbeskrivningar från Afghanistan. Den som vässar vargars tänder vet jag egentligen inte om jag vill rekommendera. Det är en välskriven, spännande psykologisk thriller som suger tag i en, men den är oerhört mörk. Ett syskonpar, Jannis och Sonya, blir utsatta för fruktansvärda övergrepp som barn. Som vuxna kommer händelserna ikapp dem och man förstår redan från början att allt kommer att sluta i en katastrof.

Skrämmande framtid

Jag har precis läst en riktigt spännande ny ungdomsbok; ”Ful” av Scott Westerfeld. Det är en framtidsskildring om ett samhälle där alla vid sexton års ålder opereras till att bli snygga.
Innan dess är de indoktrinerade till att tycka att de är fula och de får i skolan lära sig att utseendet är mycket viktigt för att må bra och lyckas. När de väl blivit opererade får de flytta till ”Snyggingstan” där ett ständigt festande pågår.

Tally heter huvudpersonen i boken. Hon ska snart fylla sexton och väntar på sin operation. Då lär hon känna en jämnårig flicka, Shay, som bestämt sig för att rymma. Det finns nämligen ett helt kollektiv som lever på en hemlig plats för att undgå operationen. Shay försöker övertala Tally att också rymma, men Tally tvekar och bestämmer sig till sist för att stanna kvar och genomgå operationen. De ledande i samhället har dock fått reda på hennes kontakt med Shay och tvingar henne att först bege sig som spion till kollektivet.

Det här är en välskriven bok, tycker jag, och den har många bottnar. Framtidsskildringen är skrämmande men det positiva är att människorna revolterar, till skillnad från några andra böcker om framtida samhällen som jag läst. Jag tänker på boken ”Enhet” av Ninni Holmqvist och ”Never let me go” av Kazuo Ishiguro där det finns en hopplöshet eftersom människorna verkar ha förlikat sig med sitt öde.

På bokens baksida läser jag att detta är första delen i en serie. Jag har definitivt fastnat, jag måste läsa nästa bok också!

Ny bilderbok

Prick och Fläck är två små kaniner (tror jag) som det tidigare kommit ut fyra böcker om.
Till att börja med hade jag svårt för de stirriga figurerna, som inte alls är söta och charmiga som sina troliga föregångare Bu och Bä. Men nu har jag börjat vänja mig och till och med tycka att de har något visst. De är inte så lätta att ta till sig, men de vinner i längden, helt enkelt. Lotta Geffenblad står för både bild och text i böckerna. Den senaste boken; ”Prick och Fläck är hemliga”, börjar i bästa Timell-anda med att Prick och Fläck ska renovera hemma. De ska både klä om soffan och tapetsera. Projektet går inte helt utan missöden. Fläck råkar tapetsera över sin kompis Prick, men turligt nog har klistret inte hunnit torka, så han är ganska lätt att få loss. Till slut upptäcker de att Fläck har blivit prickig och Prick fläckig. Det är bara att ta fram rengöringsmedlet mot fläckar, men medlet visar sig vara så effektivt att alla prickar följer med. Båda har blivit alldeles vita och det går inte längre att se vem som är Prick och vem som är Fläck.

Blev ni oroliga nu?

Lugn! Fläckarna och prickarna växer ut igen, försäkrar författaren.
.

Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón

Jag älskar inledningen på denna bok: "Jag minns fortarande den där gryningen när pappa första gången tog mig med till De bortglömda böckernas gravkammare." Det är en magisk inledning och jag längtar ner i De bortglömda böckernas gravkammare. Jag vill ströva omkring där och hitta böcker att läsa! Boktokig som jag är!

Jag måste sedan erkänna att det här är en sådan bok där jag ganska tidigt förstår hur boken ska sluta: MEN det gör ingenting. Jag läser boken med en nyfikenhet på hur vissa saker ska lösa sig och hur det ska utveckla sig. Jag vill veta mera om de härliga personerna i boken. Jag dras in i boken av det svulstiga, dramatiska språket och de detaljerade beskrivningarna med ibland oväntade detaljer.

Läs Vindens skugga och dras med till en annan tid och värld!

Bilder från vårt senaste litterära café!

Created with Admarket's flickrSLiDR.

Litterärt café

Nu har vi haft vårt första litterära café för våren. Vi hade inget riktigt tema denna gång utan kastade oss fram mellan olika genrer. Först skröt Malin lite om vårt bibliotek, utlånen har ökat med 6,4% från 2006 - 2007! Jätteroligt! Efter att vi lovordat oss själva satte vi igång och boktipsade.

Christina berättade om en ny barnbok "Tråmånsafton" av Adam Dahlin. Boken handlar om en pojke som har tråkigt och går över till grannen Jonny, grannen berättar att det är ju faktiskt tråkmånsafton så det passar jättebra att han har tråkigt. De börjar göra tråkiga saker som att städa eller meta utan mask. Men de hittar så roliga saker när de städar och får upp en cykel och en slalomutrustning när de metar att det inte blir så tråkigt. Till sist tittar de på Antikrundan för det hör till tråkmånsafton! Christina tipsade också om att Stina Wirsén kommit ut med två ny böcker i den jättemysiga serien för småbarn: "Vem är...?" . De ny titlarna i bokserien heter "Vem är ensam?" och "Vems mormor?"

Pernilla berättade sedan att hon läst biografin "När livet stannar" av Malin Sävstam. Malin Sävstam var en av de svenskar som befann sig i Thailand julen 2004 och drabbades av tsunamin. Hon berättar om det ofattbara att förlora både sin man och två av sina tre barn. Boken beskriver de hemska händelserna och känslorna efteråt, den enorma sorgen och hur hon försöker skapa mening i hennes raserade liv. En tung men gripande bok!

Jag berättade först om en uppmärksammad amerikansk debut, Marisha Pessl och hennes "Fördjupade studier i Katastroffysik" Boken är ett måste för alla som gillade "Den hemliga historien" eller är ett littteraturfreak. Boken handlar om tonåringen Blue som är helt uppfylld av litteratur, det är hennes värld! Med hjälp av den hanterar hon omvärlden. Boken är också en mysterieroman. Läs! Jag tipsade även om en svensk debutant Jessica Kolterjahn och hennes "Ut ur skuggan". Denna bok handlar om Agnes och hennes lägntan efter kärlek i 30-talets Sverige. Vi får en ypperlig skildring av ett överklasshem i Stockholm under denna tid. Romanen är fint skriven och Kolterjahn är stilistisk mycket bra.

Malin kände sig lite ambivalent inför Coetzee och hans språkliga expriment i boken "Ett dåligt år". Intressant men bitvist svårläst löd omdömmet. Malin tyckte också att det var en bok som nog vinner på att diskuteras med andra.

Kathy tipsade om en uppmärksammad tysk bok som heter "Världens mått" och som handlar om två tyska vetenskapsmän. Den ena är en passionerad upptäcksresande och den andra en briljant matematiker. En verklighetsbaserad bok som var humoristisk tyckte Kathy!

Vi uppmärksammade också Stig Claessons bortgång och uppmanade alla att läsa någon av hans många romaner!

Till sist pratade vi om typiska biblioteksböcker. Böcker som är roliga att titta i men som man kanske inte köper hem. Ett exempel på en sådan som vi har här är boken "Off the wall - fashion from East Germany 1964 -1980" En annan sådan bok är "Anslaget - en bok med annorlunda annonser" En man har roat sig med att sätta upp annorlunda annonser på anslagstavlor runt om i Sverige. Rolig för stunden man kanske inget man köper.

Nästa Litterära café är den 22 februari kl. 12:00! Alla är välkomna!

Usch och blä för svensk chicklitt...

Svensk chicklitts okrönta drottning Denise Rudberg har jag läst och uthärdat med en viss behållning trots att jag kan störa mig på ytlighetskulturen i hennes romaner. Hennes böcker kan trots allt vara underhållande. Nu har jag provat en annan svensk chicklitt författare, Jenny Leeb. Jag läste hennes bok "Stella och Sebastian" och den var till skillnad från Rudbergs böcker inte ett dugg underhållande. Ändå läste jag ut den! Det gick av bara farten, den var otroligt lättläst och lättsmält. Detta är Jennys andra bok och precis som hennes första roman "Grevgatan 22" kretsar den kring Stockholm, Stureplan och livet som singel kring trettio. Allt och då menar jag verkligen allt, är förutsägbart och alla karaktärer är så enkelspårigt beskrivna att de inte bli mer än pappersfigurer. Hela tiden upprepar författaren sig om hur karaktärerna i boken känner och gör så att vi inte på något sätt ska kunna missa hur de verkligen känner och hur historien kommer att utveckla sig (jag lovar det går inte att missa...)När boken börjar har det gått två år sedan Stella och Sebastian gjort slut på deras sexåriga förhållande. Nu är de bara vänner men när Sebastian skaffar tjej kompliceras saker och ting. Boken hade kunnat vara rolig om inte allt som karaktörerna gör och säger ska få oss att förstå vart det barkar hän och tro mig det gör man redan på första sidan. Chicklitt måste vara underhållande och rolig för att funka och det är inte "Stella och Sebastian". När den dessutom är ett hastverk språkligt och litterärt sett kan jag inte göra något annat än att varna för denna bok! Läs någon engelsk chicklitt istället, Marian Keyes är bäst och roligast!

Två nya småbarnsböcker av Stina Wirsén

”Titta, en nalle. Hon är ensam fast hon inte vill”.
Så börjar boken ”Vem är ensam?” av Stina Wirsén. Vad ska nallen göra åt saken? Hon ringer till fågeln och till kaninen, men fågeln ska till mormor och kaninen har redan en lekkamrat. Till slut får hon ge upp, inget annat att göra än att leka själv, tänker hon. Så hon börjar rita och det är roligt. När katten ringer på och vill leka så är det nallen som inte vill. Boken slutar med en bild på nallen när hon sitter och ritar och ser glad ut, och texten: Titta, en nalle. Hon är ensam för att hon vill det. Så beskriver Stina Wirsén skillnaden mellan ofrivillig och självvald ensamhet
så att små barn förstår.

”Vems mormor?” beskriver glädjen i att ha en mormor men också svartsjukan i att ha en kusin som förutom att göra anspråk på mormor har mage att kalla henne farmor.

Vid pepparkaksbaket föräter sig nallens kusin på pepparkaksdeg, fast man inte får! Men oj, vad händer nu? Kusinen är ledsen och gråter, men inte nog med det, han kräks också! Nu är det synd om kusinen. Mormor torkar upp kräkset och sätter sig i soffan med båda barnen: ”Nu blev det mysigt, nu är det bra.”

Stina Wirsén har tidigare gett ut fyra böcker med samma figurer men med olika teman. Alla böckerna är helt underbara tycker jag. Teckningarna är enkla men väldigt uttrycksfulla och behandlar vardagliga situationer som små barn kan känna igen sig i. Men mitt i det vardagliga händer dramatiska och oväntade saker.

Låt den rätte komma in - trailer

Det skrivs mycket om Tomas Alfredsons filmatisering av John Ajvide Lindqvists vampyrbok "Låt den rätte komma in" just nu. Filmen har premiär den 14 mars. Boken är en av mina absoluta favoriter och jag är lite nervös för hur filmen kommer att bli. Nu har trailern för filmen släppts och den ser i alla fall snygg ut tycker jag. Vad tycker ni? Ska ni se filmen när den kommer?