onsdag, januari 28, 2009

Är det någon där? av Marian Keyes

Jag tyckte Är det någon där? av Marian Keyes var riktigt bra och att Marian Keyes lyckades bra med att skriva om sorg. Visst tänkte jag både en och två gånger på hur det skulle vara att själv förlora min man. Hur obeskrivligt hemskt det måste vara. Jag tycker att man lyckats som författare när läsaren verkligen kan leva sig in i boken och känna känslor som man inte har. Mitt i det allvarliga fanns även humorn. Det är viktigt att få skratta mitt i allt tragiskt. Det gäller både i bokens värld som i den verkliga. Skrattade högt både en och två gånger medan jag läste! Det enda som drog ner betyget var hennes systers äventyr som privatdeckare. Jag måste erkänna att jag skummade igenom dessa passager. Men trots detta så rekommenderar jag denna bok.

Adressat okänd av Kathrine Kressmann Taylor

En bok behöver inte vara tjock för att vara bra. Den behöver inte heller vara nyskriven. Denna tunna bok från 1938 handlar om hur farligt det är och hur snabbt en människa kan svepas med av en förvrängd ideologi. Boken består av brev mellan två män, den ene i USA och den andre i Tyskland, under andra världskriget. Den är skriven av Kathrine Kressmann Taylor som förfärades över hur några tyska vänner så snabbt blev rättrogna nazister efter att ha återvänt till Tyskland. När de var på besök i USA så undvek de en man, som tidigare var en nära vän, bara pga av att han var en jude. Hon undrade hur det kunde hända och vad som fick dem att bli så. Detta tillsammans med en notis i tidningen ledde till att hon skrev Adressat okänd. Jag är glad att jag hittade den och jag rekommenderar den varmt!

fredag, januari 16, 2009

Snart dags för läsecirkel igen

Ja, nu är det snart dags att komma igång med läsecirkeln igen. Jag har tänkt mig att vårens tema ska vara "Varma länders litteratur" ett begrepp som jag tror kommer ifrån en seminarieserie som SIDA höll i samarbete med bland annat Världsbiblioteket för ett antal år sedan och som jag nu återuppväckt och dammat av. Det finns ju så enormt mycket litteratur från andra språkområden som vi missar när vi sitter fast i våra gamla vanor och bara läser de svensk- och engelskspråkiga författarna vi redan är bekanta med.

Jag vet inte om det har översatts mer litteratur från "de varma länderna" på senare tid eller om det är jag som har vaknat till och är mer uppmärksam!! I vilket fall som helst så har det varit svårt att bestämma titlarna för cirkeln för det fanns så mycket att välja bland. Jag ska inte berätta vad vi ska läsa ännu men vi kommer att börja med en novell av en av mina gamla favoriter Gabriel Garcia Marquez.

Även i år kommer vi att ha två cirklar igång med samma tema, det nya den här våren är att vår vänförening Bibliotekets vänner kommer att leda en av cirklarna. Så nu är det bara att hoppas att våra Håbobor rusar till och anmäler sig. Jag återkommer och rapporterar i februari när vi haft vårt första cirkelmöte.

tisdag, januari 13, 2009

Bryta om


Jag har precis läst Åsa Anderberg Strollos ungdomsroman Bryta om. Det var verkligen en bok som grep tag i mig och fick mig att stundtals gråta. Boken handlar om Minna som precis ska börja gymnasiet. Hon bor på Södermalm i Stockholms innerstad tillsammans med sin mamma. Hennes föräldrar skildes när Minna var liten och hon har inte mycket kontakt med sin pappa som bor i Bromma med sin nya familj.


Minnas mamma är psykiskt sjuk och har varit väldigt dålig ända sedan Minna var liten. Från att Minna var 5 år har hon tagit hand om sin mamma och fått klara sig själv. Hon har haft sparsam kontakt med pappan p.g.a. att mamman inte fixat att de haft kontakt. Hon har mer eller mindre förbjudit dottern att träffa sin far och antytt att om dottern träffar honom älskar hon inte sin mamma längre. Minna och hennes mamma har levt i ett smutsigt kaos på existensminimum så länge Minna kan minnas.


Minna vill dock mer med livet och försöker få till en fungerande tillvaro på gymnasiet i Skärholmen, med sin utslagna mamma och pojkvännen Eddie som bor i en rivningslägenhet utan fungerande badrum. Livet är inte enkelt och inte blir det enklare av att superpopulära Emma Larsson från Minnas gamla skola börjar i samma klass som Minna.

tisdag, december 23, 2008

Författarinan Alexandra Coelho Ahndoril

Född 1966 och uppväxt i Helsingborg med portugisisk mor och svensk far. Bor numera i Stockholm, är litteraturkritiker och innehar en doktorandtjänst i litteraturvetenskap. Hennes debutroman Stjärneborg belönades med Katapultpriset för 2003 års bästa debut. Boken jag har läst heter Birgitta och Katarina.

Mycket har skrivits om heliga Birgitta och hennes familj men inte såhär. Jag tyckte inte om det sättet som författarinnan tog sig ann historien eller på det sättet den är skriven. Vissa delar vart jag riktigt upprörd av. Med andra ord så grep den mig – ändå.
Det jag fastnade mest för var den 13-åriga Birgitta och hennes 11-åriga syster Katarinas bröllop. En ren handelshistoria där nya, inflytelserika allianser skapades. Fortsättningen och vuxenlivet för kvinnor inom adeln ter sig som det brukade och vändningen kommer inte hastigt. Behovet av något mer, icke jordiskt i Birgittas liv är en önskan från tidig ålder som inte låter sig utplånas, vad än de vuxna och myndiga i hennes liv bestämmer. Först hennes far och sedan hennes man.
Uppenbarelserna då? DET är intressant skrivet. Kanske var det så, kanske inte. Hur tar jag tillbaka makten över mitt liv?, eller är det något ”annat” som sker?
Sedan finns en sidohistoria i boken som gav mig mersmak. Birgittas dotter Katarina, namngiven efter Birgittas egen lillasyster, är en kvinna som tidigt präglas av sina livserfarenheter. Hon utvecklar en stark lidelse för att uppfylla de mål som modern propagerat för, ibland omedvetet inför det lilla barnet. Barnet växer upp och skapar egna regler för hur hon skall nå de målen samtidigt som hon ständigt söker en bekräftelse från Birgitta.
I ärlighetens namn så blir det en växelhistoria emellan dessa två kvinnor som i slutet av boken befinner sig i storpolitikens nav Rom, ”medans påven sitter i Avignon och äter päron”.
En lättläst historisk roman, skriven av en kvinna om kvinnor som tagit plats i vår historia via den mest patriarkiska vägen av alla – via kyrkan.

måndag, december 15, 2008

Borttappad bok

Torsdagen den 4 dec, glömde en god vän till mig sin bok "Pilgrimsliv" av Hans-Erik Lindström på ett tåg från Stockholm till Linköping/Mjölby. Tågresan startade vid 7-tiden på morgonen.

Vi undrar om någon har sett den, läst den? Har den gett något att fundera över? Som sagt vi är mest nyfikna på bokens resa i landet runt, eller om den finns på en hittegodsavdelning.

söndag, december 14, 2008

Minst sagt komplicerad kärlek

Har just läst ”Sputnikälskling” av Haruki Murakami, den första bok jag läser av författaren.
Historien handlar om en ung kvinna, Sumire, som vid tjugotvå års ålder för första gången blir våldsamt förälskad. Det hela kompliceras av att föremålet för kärleken är en sjutton år äldre gift framgångsrik affärskvinna. Ännu trassligare blir det av att historien om Sumire berättas av en ung man som i sin tur själv är kär i Sumire.

Sumire blir anställd som assistent hos affärskvinnan och följer med henne på en resa till Europa. En dag, när de befinner sig på en grekisk ö, försvinner Sumire spårlöst. En sorts magisk, parallell drömvärld finns hela tiden närvarande i boken och ger den en speciell stämning. I baksidestexten kan man läsa att precis som i ett par av Murakamis tidigare böcker
”håller Murakami en dörr öppen in i en annan värld, en surrealistisk drömvärld, som finns där både som ett hot och en möjlighet”.

Den här boken gav mig mersmak, jag läser gärna fler av den här författaren.

fredag, december 12, 2008

Älskade krig

Jag måste bara tipsa om den senaste boken som jag har läst. Den har titeln Älskade krig och är skriven av Johanne Hildebrandt, ni vet författaren till bland annat bronsålderstrilogin Sagan om Valhalla.

Att läsa Älskade krig var en annorlunda bokupplevelse för mig personligen. JAg läser sällan skönlitteratur om krig, ej heller facklitteratur om samma ämne. Boken handlar om TV-journalisten Sara som efter en stor skandal blir sparkad från sitt jobb som hyllad programledare på TV. Sara blir offentligt mobbad och riskerar att bli skuldsatt eftersom hon inte har något jobb. Hennes sista chans är att acceptera det makabra erbjudande hon fått av en rik affärsman. Sven Banér vill att Sara ska resa till Irak och leta upp hans son Magnus som inte har varit kontaktbar under en längre tid. Magnus är soldat i den amerikanska armén och har legat ute i krig i flera år. För detta uppdrag ska Sara få snuskigt mycket pengar och hon anar att det inte bara är för att det råder krig i Irak som Sven Banér är villig att betala ut denna summa till henne. Något annat ligger bakom och hon är nyfiken på vad.

Sara och Magnus känner varandra sedan tidigare och Magnus är en person som Sara tycker väldigt illa om. Hon känner starkt att hon inte vill åka till ett land där det råder krig och riskera sitt liv för att få tag i honom. Samtidigt har hon inget annat val, om hon inte vill stå utblottad. Sara reser alltså till Irak och förändras för alltid som människa. I Irak möter hon Jasmin, en irakisk tolk som i hemlighet arbetar åt den amerikanska armén. Hon riskerar sitt liv varje dag, både i kriget och genom att arbeta åt "fienden".

Detta är en mycket läsvärd bok som jag verkligen rekommenderar. Om man vill läsa mer om Irak och verkligheten bakom boken kan man gå in på denna blogg.

Boknördar är vi allihopa?

Jag hittade det här roliga boknördstestet och tänkte att detta måste jag dela med mig av. Lycka till!

onsdag, december 03, 2008

Järfälla folkbibliotek bloggar också

Det finns många intressanta bloggar ute på webben. En av dem är Järfälla folkbiblioteks blogg. Som bloggare är Järfälla folkbibliotek (och dess personal) rätt nya. Bloggen startades med ett ryck den 27 oktober i år. Då inleddes bloggbanan med en maratonbloggning (för övrigt ett mycket bra tips!). Sedan dess händer det ständigt saker på bloggen och det är det som gör det extra roligt att följa den - att den är så levande.

tisdag, december 02, 2008

Spännande ungdomsbok



En av de Augustprisnominerade böckerna i år var ungdomsboken Den femte systern av Mårten Sandén. Nu vann den ju inte, men en bra bok är den och detta är värt att nämna tycker jag.

Det är sällan jag har läst en så spännande bok! Från första sidan var jag fast och ville bara läsa vidare för att se hur det hela hängde ihop. I början ar det många personer och släktskap att hålla reda på och då var jag tacksam över det släktträd som finns allra först i boken. Dit återvände jag många gånger under läsningen för att vara säker på att jag förstått allt rätt. Plus för släktträdet alltså!

Själva storyn handlar om tonåriga Jannike som har en något brokig bakgrund, då hon har valsat runt i fosterfamiljer och varit ett "problembarn". Hon befinner sig i början av boken på ett museum där hon är praktikant. Hennes arbetsgivare är gravida Elisabeth som bär på ett mycket speciellt barn.

År 1831 lyckas en man vid namn Karmelius öppna porten till Helvetet med hjälp av sina fem döttrar. Planen är att en av döttrarna ska ta emot Herrn och så småningom föda hans ban, d.v.s. Djävulen. Ritualen blir dock avbruten när tjänsteflickan Carmen och Karmelius yngsta dotter Esther lyckas fly.

Jannike är "synsk" och har syner som är över hundra år gamla. Hon förstår inte riktigt vad det är hon ser, men hon ser det genom Carmens ögon. Man förstår ganska snabbt att hon är en väldigt speciell flicka.

Jannike och Elisabeth blir attackerade av en vätte och det är vid inlämnandet av honom till polisen som de kommer i kontakt med Byrån. Det visar sig snart att Jannike har en särskilt uppgift på jorden och jakten på det onda tar fart.

Den här boken är mycket spännande med stora inslag av fantasy (jättar, troll, vättar och djävulen är några av figurerna man får stifta bekantskap med) och historiska aspekter. Läs den och du kommer hamna i värld du inte trodde fanns.

fredag, november 28, 2008

Biscotti


Biscotti av Cheryl Lindblad

Att baka småbröd och göra skorpor har inte varit något för mig.
Men under hösten har Håbo bibliotek köpt in en bok, ”Biscotti” av Cheryl Lindblad.

Innehållet talar verkligen om för en att nu är det dags att testa det goda baket igen. Boken innehåller en mängd olika recept på biscotti. Det går att variera smaken med kryddor, choklad, nötter, mandel, rödbetor mm. Det är bara att prova!

Sidorna i början av boken som tar upp ingredienser, redskap och råd är väl läsvärda och underlättar förfarandet vid bakningen.

Jag bakade chokladbiscotti innehållande mörk och vit choklad. Det blev en strykande åtgång under helgen.

Jag rekommenderar varmt denna bok om man vill ha sig en godbit till kaffet eller théet!

Ja se det var en riktig julsaga det.


Leo Tolstoy bearbetade historien och Mig Holder återberättar den. Boken heter ”Pappa Panovs stora dag” och själv läser jag den om och om igen.
En riktig julsaga – en sådan som man minns och som får en djup suck att växa upp ur bröstet medan ett leende leker i mungipan och ögonen får ett drömmande uttryck.

Pappa Panov, en gammal rysk skomakare som levde för så länge sedan att den tiden nu är saga. Älskad av alla men ensam, så ensam på julafton. Då finns Jesus där och han lovar att besöka pappa Panov dagen efter, när han har sin födelsedag men: ”Titta ordentligt, för jag kommer inte att tala om att det är jag.”

Vem tror du att pappa Panov får träffa? Kom och låna boken vet jag. Den finns på vårt stora dignande julbord.

torsdag, november 27, 2008

Annorlunda kärlekshistoria


Våldtagen - en kärlekshistoria av Joyce Carol Oates omarbetad till lättläst svenska är verkligen annorlunda läsning. Boken bygger på Våld (originaltitel Rape) och är i den här versionen återberättad på ett enklare språk av Malin Lindroth. Det är en väldigt direkt och avskalad historia man får ta del av. Det förenklade språket gör att man abrupt kastas in i den otäcka handlingen. Man får verkligen ta del av en osminkad version av ett våldtäktsfall och dess efterdyningar i form av polisförhör och rättegång. Berättelsen är berättad i tredje person och man får framförallt följa offret Teena Maguires och hennes dotters tankar och känslor, både under själva våldtäkten och tiden efteråt. Polisen John Dromoor spelar har en avgörande roll i dramat och till viss del får man även insikt i hur han tänker och varför han agerar som han gör.

För att kort återge handlingen så blir Teena Magauire våldtagen av flera män en kväll när hon och hennes dotter är på väg hem från krogen. Teena är en kvinna som haft smak för män och som tagit med sin dotter till pubar om hon inte kunnat få tag i barnvakt åt dottern. Dottern är 12 år och heter Bethie. På grund av Teenas utsvävande liv har hon fått ett dåligt rykte i staden där hon bor.

Våldtäkten äger rum inför ögonen på 12-åriga Bethie. En av poliserna som kommer till brottsplatsen är John Dromoor. Han och Teena är vagt bekanta och han har alltid tyckt att ryktet om henne ger en orättvis bild av Teena. Dottern Bethie får en stark relation till polismannen och han i sin tur gör allt han kan för att hjälpa Teena genom berättelsens gång. Något som inte är så enkelt eftersom "folket i staden" tycker att Teena får skylla sig själv för att hon blivit våldtagen. Hon var ute sent, hade utmanande kläder och gav sken av att vilja ha sex med okända män. Under rättegången mot våldtäktsmännen ljuger de och säger att Teena frivilligt var med på detta. Att hon blivit skadad av männen skulle bero på att hon hoppat på dem eftersom de inte ville betala för det sexuella umgänge som hon haft tillsammans med dem. Männen säger att de har gjort henne illa i självförsvar. Teena utpekas med andra ord som en prostituerad.

Jag har inte läst Våld som den här boken bygger på och kan därför inte göra jämförelser mellan de båda versionerna. Kanske någon annan har läst den? Jag kommer dock att läsa den, för jag blev gripen av storyn och nyfiken på hur berättelsen är när den inte är så pass avskalad som den är i Våldtagen - en kärlekshistoria.

När jag läste den här boken kände jag att jag blev berörd och arg av innehållet. Det gör den här boken läsvärd. Jag tror inte att boken skulle lämna någon som läste den oberörd. Jag kan inte heller låta bli att koppla boken till en annan historia om våldtäkt, nämligen Kort kjol av Christina Wahldén. Det är en ungdomsbok som handlar om Madeleine. Hon blir våldtagen av två klasskamrater efter avslutningsfesten första året på gymnasiet. Detta hemska ämne är något man bör prata om med framförallt ungdomar och därför tycker jag att både dessa böcker passar bra för boksamtal för t.ex. gymnasieelever.

onsdag, november 26, 2008

Litterära hamburgare?


Jag tillhör dem som gillar att läsa deckare ibland. Jag såg en paneldebatt på TV där man diskuterade den stora genomslagskraften som deckare har fått. En av deltagarna menade att folk bara vill tugga i sig sådant som är lättsmält och jämförde med hamburgerrestaurangernas popularitet. En annan ansåg att det var behovet att förstå det ökande våldet i samhället som låg bakom deckarläsningen. Det jag reagerade på var att ingen nämnde att man ofta läser deckare för spänningens skull. Men det kanske är för banalt? Kanske har man också ett behov av att bearbeta det mörka och svarta i tillvaron, jag vet inte…

Jag har ganska nyligen upptäckt Jo Nesbøs böcker, som ju egentligen inte är klassade som deckare utan som thrillers. Kriminalromaner är de i alla fall, för där finns en kommissarie Harry Hole som uppfyller alla klichéer om hur en kommissarie i en sådan roman ska vara. Han har ett trassligt privatliv, är alkoholist och kämpar ständigt mot suget efter alkohol. Han har också svårt att uttrycka sina känslor i ord, har ibland kort stubin och trasslar till det för sig på jobbet. Samtidigt är han en skicklig utredare och en ärlig och i grunden bra människa. Man gillar honom, helt enkelt, och litar på att han ska lösa fallen trots att han ofta får arbeta i motvind.

Jo Nesbø tar upp olika samhällsproblem i de olika böckerna. ”Frälsaren” handlar om en soldat från Frälsningsarmén som blir mördad. Man får följa med in i Oslo-natten bland hemlösa och missbrukare i sökandet efter vad som egentligen hänt. Det hela visar sig ha kopplingar till Balkankriget. Jag tycker att böckerna är välskrivna och ibland glimtar det till av humor trots den allvarliga handlingen. .




tisdag, november 25, 2008

Bästa Bodil


Inte den senaste i raden av böcker, utan den sista. Visst känns det definitivt? Bodil Malmsten deklarerar nu att hon skrivit just det - Sista boken från Finistère, alltså. Jag tycker mycket om det hon skriver, det kan slås fast redan nu. Och jag är förstås inte ensam om det. I en intervju en gång berättade Bodil Malmsten att hon verkligen skrev med stor möda, alltså verkligen tampades med språket och skrev och skrev om många gånger. Att varje bok var ett grundligt hantverk, som tagit lång tid att frambringa. Det märks verkligen, att hon bemödat sig. Att hon arbetat med texten. Den flyter så bra, det är en fröjd att läsa. Allt är koncentrat, klokheter, språklig skönhet.

Bodil Malmsten är en sådan författare som kan skriva om vad som helst, något som t.ex. inte alls borde intressera mig (som ett liv i ett hus i Frankrike med kamp mot mullvadar och annat) och få det att bli angeläget och njutbart att läsa om. Nu skriver hon också om ett förlorat Finistère, om tre onda män från en stad nära Nantes och en fuskrenoverad lägenhet. Hon skriver om sina misslyckade försök att författa en erotisk roman och hon skriver om den oförglömliga Madame C. Jag önskar att hon blev NÖJD med sitt skrivande någon gång, men det blir man ju inte om man kommer från mellersta Norrlands inland och fjälltrakter. Kanske är det detta onöjda drag som bidragit till att frambringa så många bra författare från mellersta och norra Norrland? Vore man nöjd, ja, vad fanns det då för anledning att tämja ett språk?

måndag, november 24, 2008

Det var kallt.


Minus 15ºC den natten till den 18 januari 1988 i Spencer, Iowa. Till råga på allt så blåste det också och du vet säkert hur kallt metall bli i minusväder och blåst. Tänk dig sedan att du är en liten kattunge på åtta veckor som någon dumpar i ett metallrör. Öppningen kilas fast och det blåser rakt ner. Du sitter i en frys och allt du kan göra är att kura ihop dig och ha minsta möjliga kontakt med metallytan. Det gör att din trampdynor förfryser och skinnet lossnar.

Låter det här som en bra början på en bok? Faktiskt inte, men å så glad jag vart av att läsa den. För efter denna hemska inledning händer det fantastiska saker. Både med människor, samhället, infrastrukturen, nyhetskanalerna, it-flödet och inte minst med katten Dewey (namngiven efter klassifikationssystem för bibliotek). Dewey Readmore Books, ”Dewey Läs Fler Böcker”!

De flesta av oss har ett färdigt förhållningssätt till katter och det behöver inte omprövas på något sätt. Så länge du har ett öppet sinne och uppskattar en god – i detta fall, även sann – historia så har du en fin stund framför dig. Kan du inte vänta på boken Bibliotekskatten Dewey av Vicki Myron, går det bra att tjuvkika på http://www.spencerlibrary.com/.

fredag, november 21, 2008

Att resa eller inte resa


Jag har nyligen läst ”Den motvillige resenären” som är en biografi av Jenny Diski från 2007.
Det här är en bok som är skriven med en humor och självdistans som gjorde att jag tog den till mig direkt.

Egentligen handlar inte boken så mycket om resor som om längtan efter ensamhet och stillhet och kanske till och med om livets mening. Jag tyckte att den var befriande att läsa eftersom den så totalt avviker från det som anses värdefullt i vårt samhälle idag, som jakten på nya upplevelser, nya kontakter, bättre prestationer m.m.

Man får följa henne på tre olika resor: till Nya Zeeland, till en stuga i Somerset och till Lappland där hon vistas hos samerna under några dagar. Egentligen vill hon helst sitta hemma i sin soffa, läsa en bok, skriva och tänka, men reser gör hon för att få ännu mer tid för sig själv. Hon beskriver underhållande hur förväntningarna går i stöpet, men skildrar ändå på ett respektfullt sätt de människor hon träffar. Speciellt gäller det avsnittet om samerna och deras hårda liv. Någon äventyrlig person är hon inte och hon vill gärna ha det bekvämt. En kall natt i ett samiskt tält beskriver hon så levande att man riktigt känner hur kölden kryper in i skinnet…

Hon reflekterar mycket över vardagliga saker och betraktar också sig själv lite från utsidan. Man får veta en del om hennes uppväxt som bitvis verkar ha varit svår. Jag tyckte mycket om den här boken. Läs den!

måndag, november 17, 2008

Långsamhetens lov...

...finns bland dessa sidor. Linda Olssons bok: "Nu vill jag sjunga dig milda sånger", är en bok som jag inte skulle kunna ha läst. Däremot gjorde den sig ypperlig som cd-bok för mig. Linda, som själv läser boken, har en lugn och behaglig röst som kan gestalta de två kvinnornas dialog.
Veronika - den unga författarinnan som ständigt är på rörlig fot och har världen som arbetsplats.
Astrid - den äldre kvinnan som inväntar döden i sitt föräldrahem i en liten by i Dalarna. En plats hon endast lämnat en gång och då mot sin vilja.

Vad kan dessa två generationer ha gemensamt som dessutom är intressant att lyssna till? Något som finns i allas våra liv. Nämligen känslor som kärlek, sorg, upprymdhet, besvikelse, glädje, misströstan, nyfikenhet, ensamhet och tillförsikt.
Linda Olsson överbygger vackert de två kvinnornas vitt skilda livsförutsättningar och låter dom tillsammans dela och upptäcka nygamla vägar på livets stig. Livet är rikt och döden är en självklar deltagare. Hur vi känner och förhåller oss till dessa två förteelser avgör mycket av våra handlingar. Handlingar som i en nära väns sällskap kan undersökas igen och kanske, kanske hittar du något nytt inom dig själv. Något nytt som gör att livet förändras och du går lugnare ut i världen för att pröva dig själv än en gång.
Diktcitaten i boken är minst lika viktiga som handlingen. De så att säga kompletterar varandra och som en bonus i cd-boken får man även ett stycke Brams violinsonat sig till livs. Det här är en bok som jag bland annat rekommenderar till min mamma som nästan aldrig läser något. En bok som vi kan känna igen oss i båda två och som kan leda till många intressanta diskussioner framöver.

onsdag, november 12, 2008

Förväntansfull....men tveksam

Jag har precis fått tag på En värld utan slut, Ken Folletts uppföljare till Svärdet och spiran. Vad ska man tro? Går det att 20 år efter en storsäljare få till det med en uppföljare och lyckas igen? Tja, vi får se om jag kommer igenom de 1204 sidorna. Det är länge sedan jag läste den första delen men jag minns den som spännande och lättläst och att karaktärerna följde med mig länge efteråt.

Del1 Svärdet och spiran består av de två böckerna Stormarnas tid och Maktens skördar och utspelar sig i England under 1100-talet. Där får man bland många andra möta Tom byggare och hans familj och efterkommande i deras liv och hur det hänger samman med byggandet av katedralen i staden Kingsbridge. Det är en riktig äventyrsroman där ingredienser som krig, kärlek, religion, makt, överflöd och fattigdom blandas till en riktig läsupplevelse.

Nu nästan 20 år senare har alltså del 2 kommit ut. Det har gått 150 år och Kingsbridge och deras invånare ställs inför nya faror och nya tider. Det är krig och pesten härjar och livet är allt annat än lätt att leva. Ja, jag har ju inte öppnat boken än, jag och många med mig antar jag har en spärr för att börja läsa bok i det här kolossalformatet. Men som sagt, jag är ju förväntansfull om än orolig för att bli besviken. Jag återkommer...