Var läser du?

En av bloggarna på den underhållande bokbloggen bokhora läser gärna i badet! Var läser du helst? Enligt en dansk studie läser barn och unga gärna i mysiga kryp in, en fåtölj eller i sängen. Är det någon som använder biblioteksrummet för läsning? Om inte undrar jag varför? Finns det egentligen något bättre än att läsa omgiven av böcker?

På länsbiblioteket på Gotland har man startat ett projekt som kallas Fokus rummet. Två konstnärer ska hjälpa till att förändra olika biblioteksrum. På deras webbsida kan du följa projektets väg, från idé till verklighet. Min favorit så här långt är regnbågsbiblioteket.

På spaning efter den Sanning som flytt

Det är ett fascinerade fenomen, det här med människans enorma behov efter Sanning! I gårdagens Kobra intervjuades den, i mina ögon, väldigt sympatiske författaren David Sedaris - aktuell med novellsamlingen "Naken"- där han berättade en del om hur läsare förhåller sig till hans texter. Han berättade bla om att läsare kan komma fram till hans syskon, som han beskriver i sina texter, och säga att dom känner till allt! Jag undrar hur det går till? Hur kan den litterära texten bli Sanning i läsarens ögon? Har vi ett sådant stort behov av Sanning, i dessa postmoderna tider...

Debatten om sanningen i litteraturen fortsätter i dagens DN där Lisbeth Larsson ser en ny genre födas - Strip-lit - med publiceringen av Daniel Sjölins roman "Världens sista roman" och Maja Lundgrens "Myggor och tigrar". Litteraturen tar nya vägar och kritiker tycks snåra in sig i allt fler begrepp för att söka beskriva verkligheten, kanske närmare sanningen... Men vad är egentligen det nya i debatten? Har inte författare skrivit romaner, självbiografier, fiktiva biografier och självbiografiska romaner allt sedan romanens begynnelse (vem skrev den första svenska romanen? Fredrika Bremer eller August Strindberg? därom tvistar de...) Jo, men tilltalet och läsningarna är i förändring, tror jag. Och nu blir det kanske allt svårare för läsaren att tolka texten, varför alla dessa begrepp också behövs för att förstå. Bara för att Daniel Sjölins karaktär heter Daniel Sjölin betyder inte det att karaktären är författaren Daniel Sjölin eller privatpersonen Daniel Sjölin.

Men detta med texter och dess sanningshalt har diskuterats länge länge. En av mina aha-upplevelser när det gäller självbiografisk text kontra fiktiv text var när jag läste Åsa Mobergs bok "Simone och jag" där hon så precist beskriver Simnone de Beauvoirs förhållande till texter - Simones fiktiva texter är mer nära "sanningen" (läs: den egna rösten) än de självbiografiska texterna. I de fiktiva texterna kunde Simone släppa loss hela känsloregistret. När allt kommer omkring så är jag inte intresserad av Sanningen, det som intresserar mig är vems röst som talar (i texten) och vem som inte talar.

Mitt boktips blir därför "Mandarinerna" av Simone de Beauvoir, om du vill lära känna Simones röst.

Bokkollo

Att åka på kollo tror ni kanske hör barndomen och sommaren till! Nä, nä - nu finns det möjlighet att åka på Bokkollo och bara läsa, läsa, läsa en hel helg!
En idé att ta efter, kanske?

Kropp och själ

Att läsa böcker samt att söka och bearbeta information är bra, det kan man göra på sitt närmaste bibliotek. Att måna om den fysiska hälsan är också viktigt, något som denna sommar resulterat i upprop för mer idrott på skolschemat. Annars kan man ju göra som biblioteket i Liverpool...



Nu väntar jag på framsynta, svenska initiativ. En trappmaskin vid tidskrifterna? Ett par hantlar för att tona överarmarna när man går där bland hyllorna åtminstone..?

Based on a true story

... så stod det förr i slut- eller förtexterna till vissa amerikanska filmer. Idag har man slopat den lilla upplysningen, det var i alla fall längsedan jag såg den. Nu förutsätter tittaren ändå att bakom varje bra film finns det en sann historia. Och det gäller även böcker. DNs artikel Unga vill att litteratur ska vara sann speglar ungas uppfattning om att det som är realistiskt beskrivet det måste också vara sant. Jamen, vad finns det annars för anledning att skriva?

När jag själv har ställt frågan till gymnasieelever om det spelar någon roll om man vet att boken är sann eller påhittad, har det självklara svaret blivit: - Ja, det är inte intressant att läsa om man vet att det är påhittat! Angående en ungdomsbok som eleverna precis läst och som de i stort sett avfärdade, så påstod de att om de hade vetat att den var sann så hade den blivit mycket mer intressant. Jag menar - det var ju samma berättelse!

I DNs artikel står också att lärarna har abdikerat om de inte lär eleverna ramar för att tolka litteraturen. Då blir det bara enskilt tyckande som inte utvecklar läsandet alls. Det kan jag hålla med om. Men om man hjälper eleverna att bryta sina uppfattningar mot varandra och att reflektera djupare över vissa element i böckerna, så tror jag inte det krävs lärardominerade diskussioner för att läsandet ska fördjupas.

Sista litterära lunchen i vår

Idag har vi haft vår sista litterära lunch för terminen. Det tema vi tog upp handlade om gränslandet mellan fakta och fiktion. Var går gränsen, skiljer sig läsarterna, vad är författaretik? Vi lärde oss begreppet"faktion", beskrivet i den nya boken Episkt dubbelspel av Bo G Jansson.

Vi tog vår utgångspunkt i barns läsutveckling - varför har barns och ungdomars läsförståelse försämrats de senaste åren? Vad kan man göra för att hjälpa barn att utveckla ett rikt språk och bli goda läsare? Texter vi använde som underlag var Ingvar Lundbergs Konsten att läsa faktatexter och en artikel frånSvenska Dagbladet, Datorspel får alltid bära hundhuvudet.

Fler böcker som vi berättade om var
Gellert Tamas, Lasermannen
James Frey, Tusen små bitar
Mulle Mecks första bok om bilar
Här kommer bärgningsbilen
Castor snickrar
Totte bygger
Titta! en fjäril
Nalle Bruno och gräshoppan Tippe
Liv Ullman, Ett välsignat barn
Alexander Ahndoril, Regissören
Den högsta kasten & Djävulsformeln av Carina Rydberg
En dåres försvarstal av August Strindberg
P.G. Evander, I min ungdom speglade jag mig ofta

I "publiken" fanns flera av våra "stammisar" samt även en hel del bibliotekarier från Uppsala län, som var på besök hos oss. Roligt!
Välkomna tillbaka i höst!

Fysikläsning

En lärare här på gymnasiet ville låta sina elever läsa mer än läroboken i ämnet fysik. Eleverna fick läsa tegelstenen En kortfattad historik över nästan allting. Vad tyckte eleverna då? Emilie skriver såhär:

"Jag började läsa boken när jag var på semester med familjen och när vi låg där vid poolen passade jag på att läsa en hel del. Så fort jag läste något om hur stort rymden var eller någon annan intressant fakta (vilket var nästan hela tiden) så ”väckte” jag resten av famljen som låg och småsov i solen bara för att berätta det.

Tydligen pratade jag väldigt mycket om hur konstigt det är att vi egentligen finns och jag satt till och med och stirrade på myrornas krig i säkert fem minuter bara för att titta lite på den kosmiska strålningen och lite spår från Big Bang (kanske gjorde jag detta för att allt annat som visades var på arabiska, men jag är faktiskt inte helt säker på det). Min syster sa att jag var störd och som hämtad ur en skräckfilm när jag satt där och stirrade och till slut sa min pappa åt mig att sluta läsa den där boken för snart skulle jag bli knäpp på riktigt."

Läs mer på Bokrecension.se