Som vi älskade varandra

På en av våra litterära luncher i vintras så talade Jenny så intressant om Kärleken till Sofia Karlsson av Anders Paulrud, en av alla författare jag inte läst något av. Men nu har det blivit ändring på det! I söndags mer eller mindre sträckläste jag hans senaste Som vi älskade varandra, en vemodig och sorglig berättelse med starkt självbiografiska (?) drag. Det är berättelsen om ett kompisgäng på fem personer som hållt kontakten i över tjugofem år. Fram och tillbaka har vänskapen böljat i livets olika skeenden, men "nu" är det oåterkalleligen slut? Det är väldigt vemodigt beskrivet, men också, stundtals, väldigt roligt - om ni sett filmen "Vi som älskade varandra så mycket" så känner ni igen stämningen.

Jag gillar den här boken.

Fisk och kultur

Eftersom det varit ett ganska stort intresse på vårt bibliotek för boken Fisk och kultur var jag full av förväntningar, när jag satte igång att läsa den. Jag hade egenligen ingen aning om vad boken skulle handla om och vem författaren är, så jag blev ytterligare förväntansfull, när jag upptäckte att författaren Sjón varit medlem i gruppen Sugarcubes (där Björk var sångerska). Nu när jag läst den är jag lite förbryllad - jag uppfattade boken som en skröna, men anar att jag kanske inte fattat hälften (det finns ett klargörande efterord, som nog varit bra att läsa först) och jag har dröjt lite med att skriva här i Barbabloggen, för man vill ju gärna framstå som smart...
Nu har jag läst recensionerna i DN och SvD och tycker att jag kanske ändå uppfattade det viktigaste! Man kan väl nöja sig med en läsning som var underhållande och välskriven - ni andra kanske kan bidra med undertexterna?!

Kropp och själ

Att läsa böcker samt att söka och bearbeta information är bra, det kan man göra på sitt närmaste bibliotek. Att måna om den fysiska hälsan är också viktigt, något som denna sommar resulterat i upprop för mer idrott på skolschemat. Annars kan man ju göra som biblioteket i Liverpool...



Nu väntar jag på framsynta, svenska initiativ. En trappmaskin vid tidskrifterna? Ett par hantlar för att tona överarmarna när man går där bland hyllorna åtminstone..?

Boktips från Alfabeta

Hej alla,
Jag heter Anna och är ny gästbloggare här på Barbabloggen. Jag har alltid haft ett genuint bokintresse och nu också jobbat inom bokvärlden i cirka 14 år. Först var jag delägare i Söders bokhandel här i Bålsta. Efter det fick jag en administrativ tjänst på Bokförlaget Forum och nu har jag ett vikariat på Alfabeta bokförlag som utlandssäljare. Jag har alltid tyckt om barn och ungdomsböcker speciellt mycket och under året på Alfabeta har jag hittat nya favoriter! Här kommer tips på en bok som kommer ut nu i höst (fler lär följa):

Åsa Anderberg Strollo: Bryta om

En stark och omskakande ungdomsroman som ändå inger hopp att saker går att ändra.
16-åriga Minna lever ensam med sin mamma sedan föräldrarna skilde sig när hon var i 8-års åldern. Pappan har startat en ny familj och har ingen aning om att Minna hela tiden fått vara mamma till sin mamma som fått allt gravare mentala problem. Under sommaren, när historien tar sin början, har mamman varit inlagd på en psyktiatrisk klinik och Minna har fått en smula andrum. På grund av sina hemförhållanden har Minna inte kunnat koncentrera sig på skola eller kompisar och hon har blivit mobbad. När hon nu ska börja gymnasiet i en skola på andra sidan stan tänker hon att hon ska börja om, göra en nystart. Hon ska verkligen satsa på skolan och eftersom ingen i den nya skolan känner henne sedan förut kan hon ändra bilden av sig själv. Tror hon... men allt rämnar. Minna upptäcker att en av hennes gamla klasskamrater, skolans tuffaste och cooloaste tjej, ska börja i hennes nya klass. Mamman släpps ut från kliniken och börjar vända Minnas liv upp och ned igen, hon låser in henne i garderoben så att hon missar matteprovet hon pluggat så hårt för till exempel. I en starkare och starkare virvel sugs Minna ned mot botten, ned i kaos och förtvivlan. Men det är först när man nått botten som saker och ting kan vända och bli bättre igen och det är först då som vuxenvärlden som svikit Minna så länge äntligen får upp ögonen för hennes livssituation.
En jättebra bok. Man ska kanske inte jämföra men jag tror att om man tycker om det Johanna Thydell har skrivit så kommer man att tycka om den här boken. Åsa är debutant men hon har länge skrivit manus för film och tv så hon har verkligen driv i berättandet. Det är en angelägen bok.

Bergman ur tiden...

med konsten för alltid i tiden ...

Jag minns första gången jag såg "Fanny och Alexander" - jag var lite skrämd och djupt tagen.

En annan favorit är "Trolösa" - starkt otrohetsdrama som ställer stora frågor.

Den motvilliga resenären

Det är svårt att motstå en sådan titel, tycker jag - speciellt som jag själv varit en mycket villig resenär den senaste tiden! Jenny Diski skriver att hon hela tiden söker ensamhet för att få tid att tänka. Så får hon uppdrag att resa och skriva om sina resor och så tycker hon att resorna kommer ivägen för tankarna...men det hon skriver om är just sådana saker som man tänker på när man resor. Om byggnader, om medresenärer, om resekrångel, sömnproblem...konstigt nog är det väldigt underhållande läsning!
Hon skriver också om själva tänkandet - att hon söker tid att tänka obrutna tankar men att hon hela tiden avslöjar sig själv med att tänka väldigt alldagliga tankar:
- Jaså, fåren står därborta idag.
(Och så träffar hon andra som varit ensamma och tänkt och plötsligt har upptäckt hur det är att stå "ansikte mot ansikte med sig själv" - medan hon själv alltså mest har grubblat över fårens rörelsemönster...)
Den tredje resan är i norra Sverige bland samerna. Där fick jag så mycket att tänka på att jag inte vet hur jag ska uttrycka mig!!

En spricka??

Nu har jag träffat mina gamla vänner, Paola och Guido Brunetti, i Donna Leons senaste bok Djupt vatten. Den här gången var det mord i fiskarmiljö vid ön Pellestrina som avhandlades och löstes.

Men det som mest oroar mig är en eventuell spricka i det perfekta äktenskapet! Visst inbillar jag mig? Snälla!

Saras tips

Jag är lite orolig att Saras filmtips försvinner i kommentarstexten några inlägg längre ner. Därför lägger jag länk till filmen här direkt (embedding disabled) (i väntan på att Sara fixat nytt login till bloggen). Men hur ska vi hitta den litterära kopplingen till denna film, hmm... Jo jag vet! För några år sedan spelade Daniel Craig Sylvia Plaths make Ted Huges på film. Både Sylvia Plaths och Ted Huges böcker går att låna på Håbo bibliotek! Så var det sagt.

Catherine Tate and Daniel Craig - Comic Relief

Är det någon där?

När den senaste Marian Keyes-boken, Är det någon där?, faktiskt stod inne på vår Snabblåns-hylla när jag skulle gå på semster, så ryckte jag med den också. I över tio år har jag lyssnat på hyllningskören av hennes böcker och inte känt mig det minsta frestad att läsa.

- Är hon bra? frågade jag en kollega.

- Jag har läst en och den var skittråkig. Alla säger ju att hon är så rolig?!

Väldigt skeptisk började jag alltså min läsning. Efter ett tag kom jag på mig själv med att ligga och skrocka (hon uttrycker sig väldigt roligt) och i mitten av boken började jag gråta... Och nu när jag läst ut boken om Anna Walsh måste jag medge att jag är väldigt sugen på att läsa de andra om systrarna Walsh. Jag är inte ensam, tydligen, för på M.K:s hemsida finns detta citat att hämta: Keyes fans will embrace this as her best yet, and first-time Keyes readers want to read everything she’s written. ––Carol Haggas [Booklist]

Bilder från biblan

Nu har ju visserligen en hel del flyttats om på Håbo bibliotek på senaste tiden, men här är ändå lite bilder av biblioteket som jag tagit de senaste åren. De presenteras i en Flickr-applikation som heter FlickrSLIDR.


Created with Admarket's flickrSLiDR.

En bok för alla

I dagens DN öppnar man för ett visst hopp för En bok för alla - det formella beslutet om nedläggning fattas först i höst. Om de nitton remissinstanserna är negativa till förslaget kanske regeringen tänker om?
På Håbo bibliotek köper vi in EBFA:s bilderböcker och erbjuder alla barn i kommunen som fyller 4 år en bok. En bilderbok från EBFA kostar 40:-, men köper man många åt gången får man dessutom mängdrabatt.

Tack Bokus!

Förvånat har jag under sommaren sett Bokus återkommande TV-reklam. Gör de reklam för att man ska köpa billiga pocketböcker hos dem? Jag stirrar dock bara på de bibliotekshyllor som visas hela tiden och undrar hur de tänker - visst gör de egentligen reklam för att det billigaste alternativet är att gå till biblioteket?
Man tackar - TV-reklam är ännu lite för dyrt för Håbo bibliotek!

Fångad i fulkulturen

Det är nästan utan att skämmas som jag vill avslöja mina laster just nu:

Brunstkalendern av Emma Hamberg hittade jag i Stockholm stadsbiblioteks personallånehylla. Efter att ha småpratat med några kollegor om Emma Hamberg, tog jag hem boken för att göra lite noggrannare research om den, d v s läsa den. Och nu är jag fast! Trots min inledande skepticism - jag har hört en hel del negativt om Mossvikenfruar - så tycker jag att den här romanen är riktigt bra. Kanske inte det mest djuplodande jag läst, men ganska ofta kan man klara sig utan djupsinnighet också.

Min andra last just nu - och nu blir jag kanske liite mer generad - är Idol-Ola med Natalie. Det är som om Toto skulle ha gift sig med Take That. I like it! Har alltid haft en pojkbandsfäbless och den infrias med råge av Ola med 80-talssound. Skönt!

Bloggtips!

Jag vill tipsa om Anna-Stinas nya blogg! Anna-Stina vår f.d. medarbetare har startat en blogg där hon skriver om allt möjligt som har anknytning till biblioteksvärlden. Ett och annat boktips verkar det bli också! BiblioBuster heter den och här kan du gå in och titta på den.

Hedvig och sommaren med Steken

Frida Nilsson har gjort det igen! Hon är här nu med sin tredje bok om Hedvig. Detta är kapitelböcker för barn i åldern 6 - 10 år. Frida Nilsson skildrar tankar och känslor hos Hedvig så att det som läsare känns lätt att förstå hur Hedvig och hur barn kan känna sig.

Jag trodde att det skulle ta stopp efter två böcker om "Hedvig" och "Hedvig och Max-Olov", men ännu en gång får man följa Hedvig och nu på sommarlovet, i "Hedvig och sommaren med Steken".

Den här boken handlar om att ha sommarlov. Hur det blir när farmor får en propp och inte längre är som vanligt. När bästa kompisen åker iväg och man blir ensam kvar hemma. Hur kan man då få en ny kompis? Men Steken dyker upp. Han och hans pappa ska bo i torpet över sommaren. Det blir nya utmaningar och äventyr men allt i en vardaglig tappning. Frida Nilsson skildrar också Stekens svåra tankar och känslor som han har att brottas med. Frida Nilsson tar upp viktiga saker i barns liv och deras funderingar vilket gör böckerna till vad jag tycker att de är så bra. Allvar och viktigt skildras med varm humor och som sagt det är mycket känslor i boken.

Mer om Hedvig och Frida Nilsson finns att läsa på http://www.fridanilsson.com/

Himmelska förbindelser

Om man vill ha något lättsamt att läsa på semestern tycker jag att "Himmelska förbindelser och andra kärleksäventyr" av Alexander McCAll Smith kan passa bra. McCall Smith, som nog mest är känd som upphovsman till böckerna om Damernas detektivbyrå, skriver på ett sätt som gör att jag rycks med även om de elva novellerna kanske inte gör något bestående

intryck på mig.

Alla berättelserna är skrivna på temat kärlek, men inte nödvändigtvis lycklig och oproblematisk sådan. Som läsare får man bl.a. möta en äldre man som är änkling och börjar uppvakta en änka i samma ålder, en ung kvinna som gifter sig men som upptäcker att allt inte står rätt till i äktenskapet och en flicka som möter en ängel. Författaren skriver på ett vardagsnära sätt, men ibland händer något dramatiskt och oväntat, som t.ex. när en kvinna är ute på en dejt med en man som hon upptäcker att hon inte har det minsta gemensamt med. Paret hamnar i alla fall på en krokodilfarm. Jag ska inte avslöja vad som händer där, men ni kanske kan gissa...

Överklass?

Vad är överklass? Det försöker journalisten Susanna Popova (som själv kategoriserar sig som medelklass) ta reda på genom att intervjua ett antal personer som erkänner sig till överklassen. Intervjuerna är samlade i boken Överklass- en bok om klass och identitet. Hon intervjuar personer i olika åldrar, en del bor på slott / gårdar andra i våningar i Stockholm, några är adliga. Intervjuerna är lite intressanta och roliga men har kanske ingen vidare tyngd. Jag får dock reda på många olika överklassdygder och hur man är som överklass. (Självsäker, såklart! Vänliga mot alla, uteliggare som kung, hövisk i alla lägen!) Vad överklassen tycker om medelklassen och arbetarklassen behandlas också. Personerna i boken svarar även på frågor om vad de tycker om ”bratsen” kring Stureplan, hur lång tid det egentligen tar att bli överklass och hur man ser på nya pengar i överklassen. Alla får också frågan om vad som egentligen är överklass. Trots att alla försöker sig på en förklaring känner jag fortfarande en förvirring kring begreppet överklass, vart går t.ex. gränsen mellan övre medelklass och överklass, mellan nyrika och överklass, hur fungerar överklassen i förhållande till andra eliter såsom medieeliten och kultureliten o.s.v. Det enda som jag är hundra procent säker på är att jag inte är överklass, trots att jag är vänlig mot alla jag möter oavsett bakgrund samt dessutom har bordsskick, två typiska överklassdygder om man får tro personerna som intervjuas i boken.

Pojken i randig pyjamas

Det är svårt att skriva om boken Pojken i randig pyjamas utan att avslöja för mycket. Boken är berättad utifrån 9-årige Brunos perspektiv. När boken börjar bor han med sin familj i Berlin och året är 1942. Plötsligt packas alla saker ner och hela familjen flyttar till Allt Svisch där pappan har ett arbete. För Bruno är det oklart vad pappan gör, men han vet att hans jobb anses vara mycket betydelsefullt. Ni anar säkert vartåt det lutar, det här är en historia som berättats förr. Det nya är greppet - konsekvent berättas historien ur en 9-årings perspektiv. Det är både bokens styrka och svaghet. Framförallt blir slutet svagt med etta berättarperspektiv. Författaren, John Boyne, har givit boken undertiteln En sorts saga. Man kan undra varför - för att historien verkar otrolig?

En barnbok om att vara annorlunda

I boken ”Uffe varulv” av Paul van Loon får vi lära känna Uffe som natten då han fyller sju år är med om något märkligt. Det är fullmåne och plötsligt upptäckter han att hans händer är täckta med hår och att han fått långa vassa klor. Han har förvandlats till varulv. Uffe bor i en fosterfamilj eftersom hans egna föräldrar försvunnit när han var tre år. I familjen finns också Timmy, fosterföräldrarnas son, som blir invigd i hemligheten. Det visar sig att Uffe förvandlas till varulv tre nätter i månaden, vid fullmåne och natten före och efter.

Uffe vill inte alls vara varulv, men måste hitta ett sätt att förhålla sig till det faktum att han ändå är det. Han får t.ex.lära sig att stå emot driften stjäla hönor för att stilla sin varulvshunger.

Det händer spännande saker i boken. Vi får möta den elaka fru Krita som försöker ordna så att han blir bortrövad av M.S.D.M (mottagningscentret för sällsamma djur och människor) och en mobbande pojke i skolan. Men den underliggande meningen i boken är ändå utanförskapet, att vilja vara som andra men känna sig annorlunda. Av en mystisk man får han veta att ”ingen är någonsin den enda i sitt slag”. Han oroar sig för vad fosterföräldrarna ska säga om de får veta, men det visar sig att det finns en mening med att han hamnat just i den familjen. Pappan i fosterfamiljen är nämligen en udda person som gillar att klä ut sig. När vi först möter honom har han papiljotter i håret. Andra gånger har han lång kjol, badbyxor eller tehuva på huvudet. En familj som har tolerans för det annorlunda, alltså.

Jag har inte testat boken på barn men kan tänka mig att de upplever den som spännande. Kanske är Uffes situation något de också kan känna igen sig i, att känna sig utanför men ha en önskan att höra till. När jag läser om Uffe tycker jag att det är nära till hands att dra en parallell till hur det kan vara att drabbas av en sjukdom eller ett handikapp som man inte har något annat val än att acceptera och leva med. Författaren Paul van Loon är enligt bokens baksidestext en av Hollands populäraste barnboksförfattare. Han tar upp ett allvarligt ämne men har ändå en humoristisk ton i sitt sätt att skriva.

Jag läser din bok och försöker lista ut vem du är!

Jag har precis läst klart Isobel Hadley-Kamptz bok Jag går bara ut en stund som Jenny tidigare skrivit om här på bloggen. Den var bra! Boken handlar om hur Isobels liv faller samman när hon tvingas abortera bort sin efterlängtade dotter p.g.a. att dottern inte har några lungor. Isobel börjar känna sig främmande i relationen med sin man, hon börjar dricka och festa samt träffa andra män för att döva sin smärta. Boken är en intensiv resa genom Isobels alla känslolägen. Författaren Isobel Hadley-Kamptz förlorade själv sin dotter på samma sätt som Isobel i boken.

Det här är bara en i raden av böcker som jag läst på senare tid där författarna använder sig av motiv från sitt eget liv i sina böcker på ett väldigt uttalat sätt. Sådana böcker får mig alltid att grubbla över vad som har hänt på riktigt och vad som är påhittat i bokens handling. Jag kan inte hjälpa att jag börjar fundera över det, jag blir så nyfiken! Egentligen spelar det ingen roll men på något sätt blir det lite spännande att fundera över om detta är verkligt, eller om detta hon skriver om är påhittat. Det gör min läsupplevelse lite annorlunda än om jag läser en bok som är mer fiktiv. Nu ska jag läsa den uppmärksammade boken Allt av Martina Lowden. Den boken bygger på Martinas egna dagboksanteckningar.