Drömstället

Jag har läst min första chic lit. Sen jag insett att det är en egen genre har jag också förstått att jag inte läst någon bok som kan kvala in där (tror jag). Det verkar som om min läsutveckling stannat vid FLN-läsning (Flärd Lidelse Njutning som en viss typ av litteratur klassades som på 80-talet.) Det blev Drömstället av Melissa Banks som jag satte tänderna i. I varierande långa kapitel får vi följa Sophie Applebaum under 25 år. I första kapitlet är hon 12 år. Precis som genren föreskriver är den dråpligt och roligt skriven, men jag blir ändå lite deppig av att läsa den. Bland allt det träffsäkert beskrivna så känns det tillslut så ensamt?