Feel good?

Jag har precis läst Berlinerpopplarna av Anna Ragde och tyckte mycket om den - precis som Eva gjorde och som hon skrivit om här! Det är bara en sak jag funderar över, nämligen uttrycket "feel good"! Berlinerpopplarna lanseras av förlaget som en feel good-roman, men hela historien är ju egentligen väldigt eländig! En kompis föreslog att "feel good" är ett annat uttryck för "lyckligt slut"? Själv kan jag tänka mig boken som film och att man antagligen kommer att uppleva slutet av boken, när de sitter runt det rätt oväntade julbordet, som charmigt - trots förtryck, hemligheter, nedgångna hus, dold nazism och känslomässiga svek till höger och vänster. Feel good = här sitter vi med alla våra tillkortakommanden och 60 år av lögner och svek och är så charmiga så charmiga och är tillsammans, trots allt? "Imorgon är en annan dag"!