Broderier
Jag läste Marjane Satrapis nyöversatta serieroman Broderier för ett tag sedan. Vill du ha dig ett gott skratt, så kan jag verkligen rekommendera den!
Boken får en att undra om kvinnor världen över verkligen alltid är såhär frispråkiga så fort männen lämnar rummet. Kanske är tjejsnacket ett sätt att raljera över och skratta åt makten. D v s ett sätt att stå ut med att inte få bestämma vem man ska gifta sig med, att behöva vara oskuld fram till bröllopsnatten och annat som stänger in flickor och kvinnor inom begränsande ramar. Så är det ju i många länder.
En reflektion jag gjorde i våras när jag hade litteraturdiskussioner med ungdomarna på min arbetsplats (gymnasieskola), var hur könsbundet eleverna väljer bok. Jag hade till exempel en grupp som valt att läsa Ondskan av Jan Guillou. Bara killar. Sedan en grupp som läst boken Eskort av Christina Wahldén, om en gymnasieflicka som erbjuder bilder och tjänster via nätet. Bara flickor. Så är det ofta.
Hur skulle jag ha kunnat påverka eleverna att bli lite bredare i sitt val av böcker, det funderar jag över. De hade fyra böcker av olika slag att välja mellan. Vill killar bara läsa om killar och tjejer om tjejer?
Inlägg
1 kommentar:
Jag tänker mig att läsare identifierar sig med huvudkaraktären. Som ung kanske det är extra viktigt att få möjlighet att känna igen sig. Läsning och identifikation tror jag hör samman, vilket är intressant. Vid ett tillfälle lyssnade jag till författaren Mats Berggren som ofta är ute i skolorna och pratar om sitt författarskap. Han sa till en klass med unga killar (högstadiet) att hans bästa tips att få reda på något om tjejer var att läsa böcker som har en tjej som huvudperson. Då får de reda på hur tjejer egentligen tänker om killar och allt det där som är viktigt när man är tonåring. Berggren har själv tänkt på att tjejer vill läsa om tjejer och killar om killar. I hans bok "Blåögd" är huvudkaraktären en ung tjej, ett medvetet val då hans läsare, som jag förstår det, ofta är killar.
Skicka en kommentar