tisdag, oktober 23, 2007

Bryta om


”Bryta om” är Åsa Anderberg Strollos skönlitterära debut. Denna bok är nu nominerad till årets Augustpris för barn-och ungdomsböcker. Åsa Anderberg Strollo har dramatikerutbildning från bl a Nordens folkhögkskola Biskops-Arnö. Sedan har hon skrivit för TV och film.

”Bryta om” är en bok som berör mig starkt och har väckt många tankar och funderingar hos mig. Jag var tvungen att smälta boken innan jag kunde skriva här på Barbabloggen.

Minna ska börja gymnasiet. Hon vill göra en nystart på sitt liv där ingen ska känna henne eller känna till henne sedan tidigare. Men i samma klass hamnar också Emma. Flickorna har gått i parallellklass i nian.

Minna upplever Emma som perfekt, som har allt. Med allt menar Minna det materiella men dessutom en hel familj. Allt som Minna saknar. Minna bor sedan hon var cirka fem år med sin psykiskt sjuka mamma. Mamman behöver ibland sjukhusvård. Och vem tar hand om Minna? Minna kämpar för att överleva. Handla mat, tvätta och hålla lägenheten i ordning så gott det går, ta hand om mamma när hon blir orolig. Men det är svårt. Hur ska Minna orka det samtidigt som hon vill göra bra ifrån sig i skolan. Med allt detta som krav på sig för att leva, ska Minna orka med skolarbete, passa tider där och annat som vuxenansvar såsom kontakt med klagande grannar etc.

Mellan Minna och Emma uppstår det en maktkamp. Emma har också en hemlighet. Så allt är kanske inte så perfekt.

Minnas pappa finns. Men i hans nya familj finns det inte riktigt plats för Minna och hon vill inte riktigt tala om för honom hur hennes situation är. Eddie är en äldre ”pojkvän”, där mycket av relationen bygger på hans önskningar och krav. Minna fogar sig.

Minna överlever genom att snatta, stjäla och sälja saker såsom t ex mobiltelefonen som hon fick av sin pappa.

Minnas och pappans världar är långt ifrån varandra. Hur nära är Minnas värld? Så nära att det längst bak i boken finns en sida med information om var man kan vända sig om man som barn och tonåring måste ha hjälp för att klara av att få rätten att leva ett värdigt liv.

1 kommentar:

Malin, gästbloggare sa...

Det här var verkligen en bra och uppskakande bok! Och den där pappan skulle man verkligen vilja ta ett snack med!
Den här boken borde passa väldigt bra att köra sitting-down-drama med?