Nu har jag läst ut
Eldens vrede, Henning Mankells efterlängtade fortsättning på Eldens hemlighet och Eldens gåta. I de gripande och verklighetsbaserade böckerna får vi lära känna Sofia i Moçambique som drömmer om elektricitet och en egen symaskin och får uppleva så mycket elände i sitt liv.
Henning Mankell bor delvis i Moçambique och det märks att han vet vad han skriver om.
I Eldens hemlighet förlorar Sofia sina ben när hon trampar på en mina och hennes tvillingsyster Maria dör vid samma tillfälle. I Eldens gåta tar Mankell upp aidsproblematiken då Sofias älskade storasyster Rosa dör i den fruktade sjukdomen.
I Eldens vrede har Sofia blivit vuxen och bildat familj med Armando och de bor tillsammans i en by med Sofias mamma Lydia. Sofia tycker att hon trots alla sorger har fått ett ganska bra liv. Armando försörjer familjen genom sitt arbete på en bilverkstad i staden. Men han kommer hem allt senare på helgerna och Sofia kommer på honom med att vara otrogen och spendera pengarna på annat än familjen.
Eldens vrede är en berättelse om en stark, ung kvinna som inte förlorar hoppet om att skapa en framtid för sig själv och sina barn. En vardag långt ifrån vår verklighet, men angelägen för oss alla.