Att växa upp i djungeln

Jag tycker om att varva bokläsning med att lyssna på cd-böcker. Eftersom utbudet av cd-böcker inte är lika stort som utbudet av tryckta böcker blir det ibland att jag testar sådant som jag nog inte skulle ha upptäckt annars.

Självbiografin ”Djungelbarn” av Sabine Kuegler lyssnade jag på senast. Hon beskriver hur hon som barn växer upp i djungeln i Västpapua tillsammans med sina föräldrar och syskon .
Hennes pappa är språkforskare och studerar språket hos en primitiv stam och familjen lever nära dessa människor som aldrig tidigare träffat på människor från den moderna världen.
Hon berättar om barndomen i djungeln, om lekarna, maten och kontakten med människorna i stammen, deras sedvänjor och inställning till livet och döden. Livet i djungeln verkar ha varit en lycklig tid för henne även om tillvaron förstås var hård på många sätt. När hon sedan i tonåren lämnar djungeln för att leva i Schweiz och senare i Tyskland blir kulturkrocken svår.
En intressant barndomsskildring, tycker jag. Framför allt får man sig en tankeställare om hur vi i den rika delen av världen lever och vad som egentligen är viktigt i livet.