tisdag, juni 20, 2006

Lauren Kelly


Har just avslutat Lauren Kellys (alias Joyce Carol Oates) senaste roman på svenska, Det stulna hjärtat. Den första boken som författaren skrev under detta namn var Tag mig, tag mig med dig, kom förra året.

När jag läste Tag mig, tag mig med dig hade jag ingen aning om vem författaren egentligen var, utan tyckte att det var en - om dock skicklig - total Oates-rip off. Språket känns så väl igen, även om böckernas tema och upplägg skiljer sig lite från en "vanlig" Oates-roman.

Kelly-romanerna är mer av spänningsböcker, och avslutas med någon form av upplösning av den gåta som presenteras i boken. Det handlar t ex om bortträngda barndomsminnen av svåra övergrepp.

Är det någon mer som har läst Lauren Kelly och vad tycker ni i så fall? Sämre än författarens ordinarie böcker - eller kanske bättre?

4 kommentarer:

Jenny A, gästbloggare sa...

Intressant fenomen... att Oates antar en pseudonym och låter Lauren Kelly skriva spänningsböcker. Jag blir nyfiken. Vore spännande att jämföra texterna skrivna av Oates och Kelly. Det låter som om du föredrar Oates texter?
Varför tror du Oates väljer att skriva böcker i Kellys namn?

Anna-Stina, gästbloggare sa...

Jag tror jag har hört en intervju med Joyce Carol Oates någon gång, och att hon då berättade att anledningen till pseudonymen är just att det rör sig om olika typer av böcker.

Tematiskt tycker jag ändå att hon tar upp liknande ämnen under sina olika författarnamn. Jag läste t ex nyligen "Djur" som ju också handlar om makt och övergrepp. Hoppas på att t ex Elin kan skriva några ord om den! ;-)

Malin, gästbloggare sa...

Nu har jag läst ut Det stulna hjärtat och jag tyckte mycket om den.
Kanske var slutet lite för hastigt och lite rumphugget?
Ang pseudonymer så säger väl just Jan Arnald att han som Arne Dahl får en frihet att skriva annorlunda böcker.
Men vad säger ni om Ruth Rendell och Barbara Vine - är inte de "författarna" rätt likartade?

Anonym sa...

Rosamond Smith är ju en annan Oates pseudonym, väldigt lik Lauren Kelly. Men jag tycker egentligen inte att det är ngn skillnad på Oates och hennes pseudonymer. Det är samma tematik och karaktärer som alltid. Den onda modern som överger, den brutala, mörka, intelligenta mannen, våld, brustna familjer, tvillingsjälar och kluvna identiteter.