Klassuppsättningar i skolorna

Häromdagen sändes i P1 ett inslag i programmet Biblioteket med anledning av P1:s undersökning av vilka böcker som finns i klassuppsättning på Sveriges skolor. Bland annat intervjuades en lärare och en bibliotekarie i Håbo kommun. Lyssna till Biblioteket den 27 mars >>

Den fullständiga Topptjugofem-listan och även länkar till vidare läsning hittar man här >>

Hur ser det då ut i vår kommun? Jag jämförde vårt utbud av titlar och exemplar på sex skolbibliotek och ett folk- och gymnasiebibliotek med listan. Jag inkluderade tal- och ljudböcker. Såhär ser det ut.

TOPP 10 och ANTAL EX i Håbo kommun

1. Sandor/Ida - Sara Kadefors - 85 exemplar
2. En komikers uppväxt - Jonas Gardell - 39 exemplar
3. Vinterviken - Mats Wahl - 83 exemplar
4. Flugornas herre - William Golding - 70 exemplar
5. I taket lyser stjärnorna - Johanna Thydell - 42 exemplar
6. Ondskan - Jan Guillou - 66 exemplar
7. Mina drömmars stad - P.A Fogelström - 99 exemplar
8. En ö i havet - Annika Thor - 122 exemplar
9. Möss och människor - John Steinbeck - 8 exemplar
10. God natt mister Tom - Michelle Magorian - 54 exemplar

Så det är inte särskilt svårt att få ihop klass- eller gruppuppsättningar av böcker i Håbo kommuns skolor. Lite beroende på vilken titel man tänkt sig förstås.

På skolbiblioteken arbetar vi med eleverna utifrån deras läsförmåga och vi vill introducera de unga till att det är lustfyllt att läsa. Att barnet överhuvudtaget blir en läsare, är mycket viktigare än att barnet får kännedom om kriterier för vad som anses vara god litteratur.

Maria Nikolajeva har i DN kommenterat listan, Mediokra "Sandor slash Ida" köptes in i klassuppsättningar. Vad man behöver förstå när man arbetar med ungdomar och litteratur är att pedagogiskt arbete inte är samma sak som dagstidningarnas litteraturkritik. Barn är verkligen litteraturkritiker, men utifrån sin egen kontext och förförståelse. Framförallt behöver de upptäcka och utveckla sin egen kritik, och varför då inte med hjälp av autentiska frågor från en vuxen. Viktigt att inte glömma bort är också att ungdomarna behöver få inflytande över vad som köps in till skolor och bibliotek. Att få vara med och bestämma skapar större lust att läsa än påtvingade bokval.

Det känns lite sorgligt att nyexaminerade svensklärare kommer till biblioteket och berättar att de under sin utbildning knappt läst en enda ungdomsbok. Hur rustade är de då inför mötet med unga?